Aftonbladet – 17 november 1860, sida 3

det kan vara er en fullkomligt likgiltig sak. Jag för min del anser er göra: rätt uti att undvika allt sammanträffande i land med Aberney och hans kamrater. En paus uppstod, hvarefter doktor Wagner med den likgiltigaste ton i verlden yttrade: Redden här erbjuder en sällsam anblick, och man kan säga att den utgör en mötesplats för alla. möjliga nationer. Det är de sjöfarandes rendåvouz-plats. Besynnerligt nog att. handeln kan vara så liflig, då befolkningen ändå i det hela taget är så ringa. Jag undrar om sir G. D. ännu är guvernör här. Det lärer ba varit en verklig gentleman. Doktorn fortfor sålunda att tala en lång stund, utan att Lothard gaf akt på orden. De balkade förbi håns öron. Helt plötsligt afbröt han doktorns harang, sägande: Tror ni att, i händelse jag ginge i land, den der dåren Aberney och hans kamrater skulle hafva för afsigt att förgripa sig mot min person ?, . i Ja, så lät det, då de talades vid i går afton. I Såå; men fruktan för de obehagliga följ-. derna skall väl afbålla dem: i Det är sanvt; och till förekommande af dylika :skandaler gör ni rätt uti att stanna här. ! Jag hade för afsigt att bedja er derom. Ni kän le åt hvad Aberney och hans vänner tänka om ert qvarblifvande. Ni har dermed bevarat den obetänksamme unge mannen ifrån att göra sig olyeklig. Det är att handla ädelt mot en fiende. vÄdelt! Lothard smålog bittert. Det är längesedan jag var ädelmodig. Denna gången vill jag likväl vara det. Han gick ifrån doktorn och tog vägen till chefen. En halftimma derefter frågade han Wag-. ner: Har ni lust att följa med i land? För er, I