Aftonbladet – 17 november 1860, sida 3

En, vacker dag. upptäcktes att.portarne; till galgen ER blifvit bortstulna, förmodligen för att säljas såsom skrotjern åt någon lumphandlare. Sedan var gärdet uppgifvet. Galgen blefen. barack, dit uteliggare togo sin. tillflykt om nätterna, när det var ruskigt väder. Jet kunde lätt ba händt att polisen funnit någon, som hängt sig sjelf der, och sålunda drifvit gäck med hela anstalten. Sedan dörrarne bade blifvit bortstulna låter det väl tänka sig att andra tjufvar skulle kunnat efterhand stjäla bort väggarne. Drätselkommissionen ville icke vidare låta förekomma sig i undanrödjningsarbetet. Den lät rifva hela byggnaden och i måndags åtta dagar sedan sälja stenen på stadens auktionskammare. Det var 3000 murtegel och 150 lass gråsten. Ehuru stark byggnadsvurmen än är för närvarande och oaktadt den stora bristen på murtegel, var det ondt om spekulanter. De som hafva råd att uppföra hus äro nog sjelfva tillräckligt fördomsfria att ej frukta galgen, men de skulle möjligen kunna påträffa rumspekulanter, som ej vore lika oräd!a och som ej ville hyra rum i en qvasigalge. Denna fara vågade ingen. man v-tsa, men en qvinna dristade det. Det var ce enkefru på söder, som inropade begge partie: a för 10 rdr rmt. Sic transit glo. a — patibuli! Så vidt vi känna hai galgens nedr:fvande ej medfört någon skada för mgralitet och samhälle. Inga sedelförfalskningar torde derföre ha blifvit gjorda, Den vördnadsvärda och på sin tid högt aktade inrättningens nedrifvande har vållat lika litet ondt som afskaffandet af spöstraffet och utkastandet af många andra konservatismens, prelatismens, byråkra.ismens omhuldade skötebarn. Häraf våsar man draga den slutsatsen, att) det icke heller skulle medföra någon våda för armöns sammanhållning och krigsduglighet, om den sista prygelkäppen blefve. snarligen gåld på stadsauktion, till förökande af någon prygelväns samlingar af minnen.