Aftonbladet – 12 november 1860, sida 2

Ippnaiva CCT KONgl. IOTOPUlNlli38, SVA IVIvjur er lotters försäljning här i landet. — — Kommerskollegium tillkännager att 186! irs marknad i Arjeploug inom Norrbottens län, hvil sen blifvit utsatt att begynna den 14 Februari, må i stället taga sin början torsdagen den 7 i samma månad. — Från Malmö skrifves: Possessionaten J. Johansson har sålt egendomen Snapparp med underlydande till grosshandlaren Th. Brichsen i Köpenbamn för en samma af 230,000 rdr I -mt. I köpet medföljde fullt inventarium och en del atsädesspanumål. Köparen tillträder egendomen den 25 nästkommande Mars. — En korrespondent till Malmö Allehanda skrifver från Norra Skåne: För någon tid sedan reste brefskrifvaren på ång-1s våt till Köpenhamn, då fartygets last bland annat js ippt af cirka 40 utmärkt feta sviotreatur, som olitvst inköpta i Skåne. Tvenne dagar sednare sked:e åiterresan med en annan ångbåt, och då bestod en del af lasten af cirka 50 tunnor, påtecknade Beste Sort Danskt Flesk, och destinerade till Stockholm. ånne icke de goda svenskarne här som ofta gått ver ån efter vatten. Det är alldeles obegripligt att gen förmögen och dervid van person företager sig att i Malmö insalta kött och fläsk af bästa qvalitet, dels för proviant till fartyg och dels för afsändning tll annan ort. Men en sådan insaltning borde narligtvis icke ske utan af bästa vara och i goda soda tunnor, gjorda efter gifven modell. Att här kan blifva tillgång på både kött af ungkreatur och godt däsk, synes tillräckligt deraf, att en mängd feta svinkreatur oc unga oxar nu årligen här uppköpas för dansk räkning. Tredje årsväxtberättelsen. Från Jemtlands län (dat. d. 3 Nov.). Under sistlidne Augusti och September månader var i allmänhet rådande en för växtligheten gynsam, men för grödans inbergande mindre fördelaktig blid och fuktig väderlek, hvarigenom inbergningen äfven på en del trakter fördröjts ända till medlet af sistlidne Oktober månad, dock utan att någon synnertig skada häraf å grödan försports. De särskilda sädesslagen hafva i medeltal lemnat följande afkastning: Råg 8:de och 9:de kornet, dock något mindre uti Herjeådalen, der densamma ej på alla ställen nått full mognad. Korn, Hafre och Blandsäd från 5:te till 7:de koraet, varande inom Herjeådalen förhållandet lika som med rågen. Ärter, hvilka inom Herjeådalen samt i Jemtlands södra del i ållmänhet ej nått full mognad cch enlast lemnat i afkastning omkring 4:de kornet, hafva deremot uti norra delarne af länet gifvit 8:de å 9I:de kornet. Md Potatisskörden har likaledes. utfallit ganska olika nom olika delar af länet. Uti Jemtlands södra fögderi ej öfverstigande 5:te a 6:te kornet, har densamma åter i norra fögderiet samt Herjeådalen uppgått äoda till 9:de oeh 10:de kornet. Öfriga rotfrukter hafva gifvit medelmåttig afkastving. Höfångsten har på bårdvall varit rik, men på myrslotter endast medelmåttig. rets gröda kan således i allmänhet antagas vara inom Jemtland något öfverstigande medelmåttan, men inom Herjeådalen endast medelmåttig, dock för ortens behof tillräcklig. Från Gefleborgs län (dat. d. 6 Nov.) Sedan andra årsväxtberättelsen afgafs har väderleken varit mycket ostadig, mest regnig och kylig, hvarigenom mognad och inbergning förhindrats samt grödan till någon del tagit skäda, isynnerhet potates, som äfven befunnits angripen af sjukdom. Hvetet, som obetydligt odlas, är mindre väl moget, gifver från 5:te till 8:de kornet. Rågen å åtskilliga ställen skadad af regn samt mindre strid och vigtig, men å de flesta ställen af god beskaffenhet, gifver från G:te till 10:de kornet. Kornet, länets hufvudsäde, af skiljaktig beskaffenhe!, gifver 5:te till G:te kornet. Blandsäd, Hafre och Ärter, äfvenledes af skiljaktig beskaffenhet, gifva från 4:de till 7:de kornet. Linet fullt medelmåttigt. Potates, hvaraf en stor del är angripen af torröta, gifver endast 4:de kornet. Kål och Rötter medelmåttiga. Höskörden fullt medelmåttigFASTUNEKn ER Såsom vi förut antydt synes Dagligt Allebanda ha tagit till uppgift för det närvarande att motarbeta eh grundligare representationsreform och enkannerligen att söka nedsätta och förringa betydelsen af borgareoch bondeståndens uppträdande i denna fråga. Detta betyder sannerligen ej mycket i sjelfva verket, ty representatiorsfrågan faller icke för an-. greppen från det hållet och af den arten, och vi förtvifla icke om att ju sjelfva Dagligt Allebanda en vacker dag kommer att sjunga ur en helt annan tonart. Man minnes väl buru det bladet gjorde när här i Stockholm blef fråga om att gifva ett allmänt uttryck åt det tacksamma minnet af Gustaf Wasa och hans genomgripande reformer. Dagligt Allehanda försökte då-på allahanda krokvägar att hindra tacksamhetens och åminnelsens uppenbarelser öfver hela landet på ett sätt, som kunde bidraga att gifva en lyftnivg åt nationalandan. Det antydde, att allas blickar uteslutande borde riktas åt det afiägsra och undangömda Utmeland, alldeles såsom det nu vill gerna draga uppmärksamheten från ståndsväsendets afskaffande genom att påstå, att uteslutande uppmärksamhet nu bör egnas åt den jemnförelsevis mindre vigtiga frågan om hr Dalmans årliga riksdagar. Då det var fråga om Gustaf Wasa-festen fortfor Dagligt Allehanda ännu i elfte timman att söka splittra meningarne om den, motarbeta hvarje mera storartad manifestation, och så kommer det väl äfven att göra med den demokratiska reIpresentationsreformen, som det nu så grundligt afskyr. Men just såsom man fick se Dagligt Allehanda, när hufvudstaden hade eldigt ådagalagt sin känsla för landets välgörare, och många tusen röster hade egnat honom sin byllning, och hela landet, ända bort i undangömda och stilla bygder, bade instämt i jublet — just såsom Dagligt Allehanda då vände om sin håg och förklarade sig förtjust öfver hvad som hade skett emot aess vilja; SNsomKt TS STAKET STAD ASSA EE jag skulle förlåta henne. Om morgonen tog jag mod till mig och berättade min dröm för Victor. Han svarade: Det gifves brott som icke kunna förlåtas,