Aftonbladet – 9 november 1860, sida 3

den, och söka att-stå bort Hans missmod på alla möjliga sätt. Om spionerna påträffa en stackare som häng sig i parken, bortbäres liket af deras vänner i polisen, och olyckshändelsen fördöljes så mycket som möjligt. Om det finnes vittnen, lägges guld i sjelfspillingens fickor för att bevisa, att han icke dödat sig af någon anledning som står i sammanhang med spelet, ehuru misstänkt det kan se ut att finna en not på 1000 francs hos en person som nyss pantsatt sitt ur för några floriner. Ofta är icke ens stadens egna invånare i stånd att taga reda på omständigheterna vid en sådan kasus och tidningarne meddela dem ej. En person i Homburg hade förlorat icke allenast sin förmögenhet och sin tjenst, men äfven penningar som voro honom anförtrodda. Han beslöt då att gå in i spelrummet med två laddade pistoler i fickan. Så snart hans sista florin gått, ämnade han med ena pistolen skjuta le chef de partie och med den andra spränga sin egen hjerna. Han meddelade denna afsigt till en person, nästan lika fattig som han sjelf, hvilken rådde honom att hota spelbankens styrelse dermed. Den inge mannen försökte och det lyckales; han fick väl icke de 400 florinerna, han ordrade, men 350 lemnades honom. En stackars yngling från Berlin sköt sig vakom brunnshuset. En Homburgerdemon, som satt vid sitt glas sedan spelet för dagen var slutadt, hörde smällen och sade: der är ter en som troppar af, utan att taga postvästar.