Aftonbladet – 9 november 1860, sida 2

och hurtige Figaro som förr och skördade ett lika lifligt som välförtjent bifall för sitt yp perliga utförande af den i sprittande qvickhet och humoristisk verve oöfverträffade arian i fjerde akten. Samtliga deltagande voro, såsom vanligt i denna opera, synbarligen lifvade af sina roller, ehuru åtskilliga inadvertenser der och hvar förekommo så i sång som spel, hvaribland må nämnas det för sena aftagandet af pagens ombhölje, hvarigenom den rätta effekten deraf gick förlorad. — Soiren till förmån för Svenska lärarinnornas pensionsförening, som gafs i förgår afton i De Ja Croixs salong, var ganska talrikt besökt. Fru Michaeli, som välvilligt biträdde äfven vid denna soir, återgaf med ett särdeles vackert och musikaliskt uttryck balladen ur Kung Carls Jagto samt de båda nyligen hörda romanserna af Mendelssobn och Josephson. Hr Nordlund lät oss höra den förträffliga arian Begär till evigt namn ur Righinis Det befriade Jerusalemp,, och af brr Meyer, Kempff, Pettersson och Torssell utfördes den högst intressanta violinqvartetten af Mozart i D-moll. Hr F. Book spelade Bernbard Rombergs vackra variationer öfver österrikiska folkvisor, och hr Meyer föredrog ett par smärre violinpjeser: Chanson damour samt en liflig Mazurka af Kontski. Dessutom förekommo åtskilliga sånger, sjungna i qvartett af amatörer, hvaribland de ypperliga Bellmanssångerna Upp, Amaryllis, vakna, min lilla! samt Fader Bergström, stäm upp och klingal