Aftonbladet – 7 november 1860, sida 1

Sr — RR STOCKHOLM den 7 Nov. Frågan om de pansarklädda fregatterna föranleder för närvarande en polemik mellan männen af facket, särdeles i England, hvilken har starkt syskontycke med hvad man bevittnade för nägra få år sedan med afseende på ångkraftens användande vid örlogsmarinen. De flesta påminna sig troligen huru många betänkligheter förslaget derom först väckte. Ett enda väl riktadt skott, sade man, kunde göra en örlogsångare redlös, och en sådan skulle aldrig kunna uthärda ett glatt Jag från en tredäckare. Man hade också ganska rätt i mycket af hvad man sålunda anmärkte och problemet var för ingen del löst i teoriens men icke förthy gjorde sig öfvertygelsen om: den stora fördelen för örlogsskepp att kunna, oberoende af väder och vind, sjelfständigt röra sigy till den grad gällande, att man nästan öfverallt började bygga örlogsångare; och under det man sålunda byggde, undanröjde mean den ena olägenheten efter den andra, till dess slutligen, genom användningen af propellern i stället för skofvelhjulen, och genom den deraf vunna möjligheten att lägga hela maskineriet, med pannor och allt, under våttenlinien, problemet slutligen var löst. Orientaliska kriget satte de båda systemernapraktiskt på prof, och ångskeppens öfverlägsenhet befanns till den grad afgjord, att det icke vidare kom fråga att bygga några segelskepp: På alldeles änlinndå sätt man nu om de jernklädda fregåtternas användbarhet, och medan mat tvistar, så bygger iman af alla krafter, och medan man bygger, gör man den ena förbättringeh efter den andra för utidanrödjande af de olägenBeter som antingen kunna på teoretisk väg uträknas, eller som vid praktiska försök förete sig. Huruvida slutetäfven dennä gång blir, att den nya uppfinningen gör: sig ensamt gällande, är naturligtvis omöjligt att förutsäga; men det är emellertid af största intresse att följa den debatt, som i ämnet föres, och de underrättelser, som ingå om efter hand åvägabragta förbättringar i ideens tillämpning. ! rö den ställning till frågan, som de mera tviflande ännu intaga, erhåHer man en föreställning genorti de betraktelser, med hvilka den engelska tidningen Observers beledsagar underrättelsen, att engelska amiralitetet nylgen beslutit, att antalet af pansarklädda skepp i Ne marinen skall förökas till samma antal, som i franska marinen; hvilken anses komma att om ett par år, eller kanske något förr, hafva tid sådana färdiga. Obsi7verm yttrar nemligen: Er RN Vi förklara emellertid på förhand,fatt der fruktan, som hyses af åtskilliga, att vi-skola skrida till en fullkomlig omskapning af hela vår flotta, genom att utbyta våra präktiga träväggar möt jernklädda skepp af tvifvelaktigt värde såväl med atseende på deras duglighet såsom segel, och ångfartyg, som äfven i afseende på deras förmåga att bära en svår bestyckning — att denna fruktan, säga vi, är alldeles grundlös. Till och med om dessa jernklädda fartyg visa sig till alla delar så fruktansvärda, som deras sangviniske försvarare försäkra, skall dock huvudmasban af flottorna, den engelska säväl som andra måäks ters, för en lång följd af år, att icke säga för beständigt, komma att förblifva hvad dem i detta ögonblick är, oaktadt det satnolikt kommer att visa sig en benägenhet att icke längre så obetingadt som nu trygga sig vid de stora tredäckarne. Det kan icke vara synnerligt tvifvel underkastadt, att srabbgående ångfregatter, af ungefär den klass som Mersey och Diådem, bestyckade med kanoner af svåraste kaliber, skola efter hand komma attaflösa våra svåra linieskepp. Antagandet af skepp med jernklädda sidor och svårt bestyekade på ett däck, är blott en något längre utsträckning af samma princip. Visserligen är det äfven sannt, att de egenskaper, som så tunga skepp kunna ega i svår sjögång, ännu icke äro tillräckligen utrönta, men vi påminna oss ganska väl, att jernklädda flytande batterier kunde skickas så långt bort, som till Svarta hafvet, medan uppfinningen ännu vari sin första barndom, och att de gjorde god nytta vid Kinburn, i det de utan olägenhet utbärdade en eld från fästena, hvilken träfartyg på intet sätt kunnat uthärda. Vi måste följaktligen draga den slutsats, att skepp, på samma sätt skyddade och ännu mer fruktansvärdt utrustade, samt derjemte af en bättre konstruktion, skola under vissa omständigheter kunna med stor verkan användas närmare hemmet. Men för närvarande betrakta vi dem med intresse endast såsom hjelptrupper för vär redan befintliga flotta. Deras dyrhet är i sanning alldeles oerhörd; men detta kan icke vara något skäl hvarföre vi icke skulle åtminstone hålla jemna steg med Frankrike. Kostnaden skall i alla fall utgöra ett hinder mot deras alltför. hastiga byggande; och till och med. om det längre fram skulle visa sig, att de icke ega så stort värde, som nu påräknas, såsom stridande skepp i öppen sjö, bör man dock icke förgäta, att de vid förekommande fall -kunna, vara förträffliga såsom: flytande. batterier till försvar för våra hamnar och inlopp, och att — — ———— Äl I på det mörka uttrycket i Lothards.:utseende.