Aftonbladet – 5 november 1860, sida 2

med 8. k. premie-dragningar. Så är äfven! fallet bland annat i Frankrike. Der är detls lkväl icke staten, som befattar sig med dy-1!s lika aftärer, det är kommunerna. Men med it ( Å denna enda sknad i afseende på låntagaren, återfinner r er alldeles samma fenomener som Der. likasom här, äro lotterier i ! , .dna; der likasom här försöker man sgå lagbudet genom att kalla lotterisvelet för en låneoperation; der likasom här försäkrar man läntsgaren att han någon gång ino förloppet af en eller par mansåldrar skall återfå sitt kapital och det till på köpet en tiondedel större än vid inbetalningen; der likasom här lockar man till deltagande i operationen genom att utlofva ett ringa antal j: större vinster, med andra ord, genom att vädja ! till spelpassionen; der likasom här upprese: sig den allmänna rättskänslan mot detta kring gäende-af lagarne, och der likasom här höja sig inom pressen röster, som mana vederbö-; rande att öppna ögonen och se till, attlagarnes helgd icke kränkes. I sednaste nummer af Siecle förekommer sålunda en artikel iämnet, hvilken, blottande verkliga beskaffenheten af dylika operationer, passar så fullkomligt in: på hvad som just nu hos oss förelöper, att den lika gerna skulle kunna vara skrifven om vårt jernvägslotterilån, blott man ändrade summor och myntslag samt i stället för muni cipaliteter satte riksgäldsfullmäktige. Vi återgifva densamma derföre här, så lydande: Efter föredömet af staden Paris, som bedrifver sina allmänna arbeten i så vidsträckt omfång, vilja alla provinsstäder, eggade af en berömlig täfllingslust, göra sig luftigare, sundare och vackrare. Så tillvida är allting godt och väl; men för att utföra stora arbeten behöfvas penningar, och de municipala tillgångarna äro i allmänhet mycket otillröckliga. Stad n Paris lånar för att bestrida de utgifter den ådrager sig; hvarföre kunna icke äfven vi låna? Så resonnera de öfriga stöderna. Men för att mana fram långifvare, för att locka till sig kapitaler, har staden Paris funnit på ett lotterioch premiesystem. som är ganska förmånligt för densamma, i det att den betalar en obetydlig ränta, med hvilken lånegifvarne åtnöja sig, i förhoppning att lyckan skall vara dem blid och låta dem förr eller sednare vinna 100,000 francs. Om vi icke betalade någon ränta alls, vore det ännu fiffigare, tänkte några municipaliteter, hvarpå de utfärdade, icke obligationer, utan riktiga lottsedlar, och allmänheten tänker så föga för sig eller gör det så skeft, att hon ej ser hvarken den fara, hvari man inleder henne, eller den orätt man tillfogar henne. Lotteriet har blifvit afskaffadt medelst en lag, som ej blifvit upphäfd och som bör efterlefvas. Vill man åter införa lotteriet? Må man då säga det rent ut. Men om man ej vill lagligen återupplifva det, må man då ej låta det smyga sig in under skenet af lån! Åtskilliga städer (Siecle uppräknar dem ha erhållit vederbörlig tillåtelse att utfärda inbjudning till teckning å 60,000 obligationer å 50 francs, återbetalbara med premier under loppet af 55 år medelst två dragningar om året, nemligen den 1 Febr. och den 1 Aug. Obligationerna äro utgifna till en kurs af 45 francs. Af den tablå öfver amorteringen, som är bifogad prospekten, inhemtar man att nnder loppet af 55 år 24 oblig. skola återbetalas med 20000 fr. för hvarje 20 , ; , 24 a , 10,000 — 66 5,000 a 332 1,000 450 n . 500 — n 470 , 200 6,966 100 51,648 , 50 — a 60,000 obligationer. Att en stor mängd personer strömmar till för att teckna sig för obligationer, att man finner denna beräkning ypperlig, förträfflig, är lätt begripligt. Det finns ju på 60,000 lotter 24 stycken å 25,000 francs och 20 st. å 20,000 francs. Hvarföre skulle icke jag kunna vinna en af dem? Med 50 francs vinna 25.000 francs, det är lockande! Mina vänner! Hören på följande enkla resonnement och gören följande enkla beräkning: Resultaterna af den finansoperation, som städerna Roubaix och Tourgoing föreslå er, kunna uppfattas ur olika synpunkter, och alla äro de missgynnande för er. Man önskar att allmänheten skall teckna sig för 60.000 obligationer å 45 francs; det är en summa af 2,700,000 francs, som genast skall inbetalas, d. v. s. inom den 1 Januari. Dessa 2,700,000 fr., utsatta på 5 4 ränta, afkasta på 55 år ett kapital af 39,516,200 fr. De 55 årsafbetalningarne eller, med andra ord, summan af alla dessa lotter, med hvilka man bländar edra ögon, afkasta, likaledes placerade mot 5 4 ränta, (235T6 ETT SR 28,634,400 fr. Skilnad 10,881.800 fr. Lottegarne ha således förlorat en summa af 10,881,400 fr. vid den tid, då hela återbetalningen blifvit verkställd. Vändom nu om beräkningen och låtom oss se till om resultatet, sedt ur annan synpunkt, ej är förmånligare för lottegarne! De börja med att utbetala ........................ 2,700,000 fr. De 55 årsafbetalningarne, dessa så frestande lotter, dessa begärliga premier representera, reducerade till sitt verkliga värde, med 5 44 räDta.....ssmmsmemesssnrn 1,.863.000 fr. Skilnad 837,000 fr. Lottegarne förlora således i sjelfva verket Nå väl, mamsell Smidt är ämnad till. huh