och Ryssland fortfarande vara densamma som intill närvarande tid varit emellan de så kallade Felleds distrikterna och Ryssland, sålunda att den från Kolmosoive Madakjetsa skall gå öfver Reisa-Gora och Reisa Oive-bergen till Gelsomio. Derifrån skall den följa Pasvig eller Pasrek elf och de insjöar denna bildar, till den på venstra sidan om bemälta elf liggande kyrka, kallad S:t Boris och Glebs kyrka, hvilken kyrka skall tillhöra Ryssland, tillika med en landsträcka af en verst i omkrets. En verst norr om denna kyrka skall gränsen gå öfver Pasvig elf i sydost till den lilla insjö, hvarifrån Lax-elfven uppkommer, och derifrån till den punkt, der Jakobs-elfvan -Woriema) bildas genom sammanflödet af tre små bäckar. Gränslinien skall derefter följa Jakobselfven till dess utlopp i Ishafvet vid Jakobsvik, Öfveralt der Pasvig och Jakobselfvarna bilda gränsen emellan Norge och Ryssland är det dessa floders läge som skall tjena till gränslinie. I de af Pasvigelf danade insjöarne skall linien gå i midten på det tälle der vattnet har det stöfsta djupet. Aila de öster om linien liggande små öarinämnde elf och i de af Pasvig elf bildade insjöar skola tillhöra Ryssland, och de, som ligga vester om samma linie, skola illhöra Norge. Som man ser lemna ordalagen här -j rum för någon tvetydighet. Det är, först Pasvigs och sedan Jakobs elf till dess utlopp i hafvet som bilda giänsen. Fördraget säger det uttryckligen. Dessa bestämmelser hafva ej heller sedan 1826 undergått någon förändring. De ha fortfarande gällande kraft. Huru låter et då tänka sig att på en karta, utgifven af en hög rysk militär, er så grof vanställning af ett rättsförhållande fått oanmärkt passera rån de ryska myndigheternas sida, dessa samva myndigheter, som eljest med det mest kritiska öga nagelfara med de obetydligaste .t pressens alster. Detta förhållande synes vara af det slag, att det ej bör kunna undgå xt tilldraga sig detsvensk-norska utrikeskabi nettets uppmärksamhet.