Aftonbladet – 29 oktober 1860, sida 3

Article Image
nen I förlåta, om edert sublima uppträdande kommit den nyktra prosan att draga på munnen och om vid ordet bestyrelse en kall Kåre lopp mången efter ryggraden, alldenstund styrande qvinnor och qvinliga bestyrelser — särdeles sedan m:ll Garibaldis debut, icke äro särdeles rappetitliga. Till verket!ropen I — låtom oss visa männen att skaldens ord: beslut och handling är:ett hos qvinnan — skola blifva sanning. Men håll, håll! En enda liten invändning först om vi få be. Är det icke litet för tidigt att resa minnesvårdar: öfver menniskor, som ännu knappast hunnit kallna i grafven och som stå lifslefvande för hvars och. ens rhinne. med sina håde förtjenster och fel, ännu sedda på allt för nära håll för att kunna opartiskt bedömas. Det gamla murkna kongl; stallet (på hvars plats qvinnokonungen skulle stå) kunde ju ramla. i förskräckelsen öfver ett så väldigt stridsrop; och beslut och handling böra väl icke följa så hufvudstupa på hvarandra, att icke förståndet hinner granska det förra och styra deh sednare; särdeles om vi vilja åstadkomma något värdt att visa männenn. Ty huru retsamma och tyranniska de än varit emot oss dessa skapelsens herrar, — huru innerlig vår tacksamhet mot konung Oscar än bör vara för de frioch rättigheter ban i lag medgifvit oss, så få vi dock icke drifva vår qVinliga tacksamhet ända till oqvinlighet. Kung Oscar var ju sjelf en man, och om rågra ädla Män ville suppleera i ädla qvinnors besyrelse, torde det icke skämma bort saken. Detta upprop till Sverges qvinnor med den tydligt underförstådda satsen: inga herrar, inga herrar, vid ett förslag som rörer en lafidets regent, är minst sagdt. löjligt. Det hade så när knäckt sjelfva Fredrika Bremer, hennes nymodiga påstående att qvinnan är sig sjelf nog, att äktenskap är en bisak m. m., och vi qvinnorböra tänka på den gamla romerska fabeln om lemmarna som icke ville tjena magen,, ty hvad skulle det väl blifva af oss utan männen, och än värre, mina nådiga obekanta Östgötskor, hvad skulle det blifva af ett kommande slägte? Men låto.n oss tala allvarsamt. Detär sannt att aldrig en svensk qvinna bör eller kan glömma den konung, som gaf henne medbörgarens rättigheter och med dessa den sanna friheten. Det vore AN om hela Sverges qvirnliga befolkning ville hvar medsin skärf bidraga till resandet af en värdig minnesvård öfver honom. Men hvad är en minnesvård? r det en grann sten med ett grannt namn, eller en lkefvande tanke förverkligad? Och hvarföre sticka en god id in i småsinnets nåttmössa? Hvarföre kasta fram den liksom på skryt, att visa männen hvad vi kunna förmå? B ; Ack låt männen. röna det i modersbröstets suhdare näring, i systerns uppriktigare och klbkare vänskap, i hustruns impohera de renhåt, icke i trumpen sjelfgodhet, eller hermafröditiska bestyrelser af komitger, främe knde för männens gympati och-känsla. Kung Iicar har gjort oss fria, men fria till hvad? vik icke till att rusa omkring som yra höns, xåmprometterande vår värdighet och gifvande käl åt de afvoga och småaktiga omdömen, varmediännu vår unga frihet förhånas! iVilja vi fira: vår andliga pånyttfödelse; så ätom oss göra det, icke med bombastiska pcskärmelser, Jutan med. oförtruten sträfvan efter klarare, sundare insigt i lifvet och -år betydelse der. Vilja vi gilva vårt hjerta uft i en jubelsång öfver vårt nyvunna bor-: ..tliga oberoende, så är det icke för att visa 2s8, eller så är det åtminstone för att visa något qvinnligt drag, och detta för pmenskligheten och icke allenast för männen. Och vilja vi resa konung Oscar en everldtig minnesvård till tack för: den everldliga : tjenst ban gjort vårt kön, så finnes ju en långt rymligare plats än Helgeandsholmen att pryda dermed, det finnes kommande generationers hjertan. Må vi försöka en insamling —en storartad -ådån, der en fjerdedel af Sverges qvinliga befolkning gifver hvardera 25 öre till det afsedda ändamålets — må vi för det betydliga kapital, so.u deraf kunde uppstå, resa en vä. dig minnesvård, kallad skung Oscars däroverk r Qvinnori JEtt sådant har länge: varit på-nkt; höghjertade män hafva på prof offrat sin tid gratis några år, och unga flkkor ha lemnat lysande prof på sin förnåga att fatta vetandets och intelligensens lärdomar och råds Ständerna hafva på:grund häraf insett orätt:: visan af att neka nationens qvinliga delfri undervisning, som den manliga allmänt ätnjuter, och ett anslag har blifvit beviljadt till organscrande af ett liroverk för flickor på statens bekostnad, Detta är ju också i konung Oscars anda, fastän ban sjelf cke kan höja sin röst föratt gilla det; och kunde väl Sverges qvinnor värd.gare fira hans minne, än genom att sjelfva bidraga till ett skyndsammare förverkligande af hans lagstiftnings för dem så löftesrika resultater; att sjelfva bidraga till bildandet af en grundfond för detta läroverk, som kunde bära hans namn? Men-en annan omständigbet. är också värd afseende. I Östgötaproklamationen uppskattas Sverges qvinliga, befolkning till 2,000,000, hvaraf minst en fjerdedel beräknas såsom bidragande till insamlingen. Men låtom oss komma ihåg att mer. än 9,g af Sverges qvinnor tillhöra allmogen, och att dessa naturligtvis icke på länge kunna öfvertygas om nyttan af ett sådant företag, än mindre : förmås att offra sina 25 örestycken derför. Beräkningen bör således Zöras mindre sangvinisk och, trotset att visa männen buru Vi qvinnor helt hastigt och lustigt kunna få hop 125,000 rdr rmt hvad stund vi vilje, utbytas mot en ödmjuk: anhållan, det hvarje far, hvarje bror ville med bidrag och uppmuntran omhulda företaget, såsom varande af stor betydelse äfven för dem, emedan det gäller nationens, icke könets tramtida väl. a Och. må det förlåtas oss atthafva sökt gifva denna vändning åt det ursprunligen icke.så

29 oktober 1860, sida 3

Thumbnail