Aftonbladet – 24 oktober 1860, sida 2

Article Image
ej misstaga oss. med sitt angenäma och själfulla spel i ett pianonummer och deltager dessutom med hr; Kemj ff och Torssell i en trio för piano, violin och violoncell. Hr F. Book ger ett solc för violoncell. Slutligen nämna vi såsom aftonens glanspunkter två romanser, föredragna af fru Michaeli, och en duett ur Hugenotterna. sjungen af henne och soirågifvaren. —L — I en artikel uti gårdagens blad rörande segellinieskeppen nämnes, att Danmark följt exemplet att uppgifva försöken till användande af auxiliärmaskiner. Denna uppgift. som vi hade erbållit, men icke varit i tillfälle att närmare kontrollera, synes dock stå i strid med en i Dansk Tidskrift for Sövesenet införd, af danske marinministern den 31 Mars 1860 inför konungen anmäld och af honom bifallen framställning om danska flottans tillstind, hvaraf man finner att ångflottan består. enligt årstabellen, af 2 skruffregatter, om 42 30-pundiga kanoner, 300 hästkrafters ångmaskiner, alltså auxiliära, och 2 skrufkorvetter om 12 å 16 30-pundiga kanoner, 260 hästkrafters ångmaskiner. Fregatten Jylland, at samma sort som de :venne förenämnda, något förlängd och med något kraftigare maskineri. blifver satt i sjön i år. En svår fregatt på 52 kanoner oeh 1 korvett stå under byggnad. Linieskeppet Skjoid står i docka och blifver förändradt till ångskepp med auxiliär skrufmaskin på 300 hästkrafter; det har gått af stapeln 1833, är repareradt : docka 1845 och skall nu erhålla en hufvudreparation på samma gång som hjelp-ångmaskin. Danska segellinieflottan består af 3 skepp, 6 fregatter och 7 korvetter och -briggar. — Vid egendomen Margreteberg i Harplinge socken af Halland har den olyckshändelsen inträffat, att en större bagge ihjelstångat en vallgosse af 12 års ålder, hvilken roat sig med att reta baggen till stångning. En annan gosse, som var med vid tillfället, varnade honom förgäfves att reta djuret. Gossen blef först kullslagen och sedan, när han skulle stiga upp, återigen träffad af baggens stöt, hvarpå döden följde så hastigt, att gossen redan drog sin sista suck när på något afstånd varande personer framskyndat till stället. (G.P.) — Göta kanal har under Juli, Augusti och September månader innevarande år varit begagnad af 1103 seglande och 425 ångfartyg, för hvilka afgifterna utgjorts med 124,202 rdr 72 öre. Totalbeloppet af årets inkomster till September månads slut uppgår till 223,602 rdr 37 öre. — Från Mariestad skrifves den 20:e: Vattenståndet i Wenern är i jemnt stigande, så att strandegarne se med bekymmer det ena fältet efter det andra öfverhöljas af sjön. Wenersborgstidningen för den 11 dennes angifver vattenhöjden i sundet derstädes till 17 och en half fot i lugnt väder. Efter nämnde dag har dock vattenmassan ytterligare tilltagit, så att gamla, här födda personer säga sig aldrig hafva sett sjön så hög. —I en korrespondens från Gamla Carleby till en: finsk tidning berättas, att mot slutet af September ett mindre farty.:, Onni, om vid pass 30 läster, med last af omkring 300 skeppund jern, derifrån afgict till Riga. En vecka derefter inberättade telegrafen, att fartyget förlorat å Hellkällegrund i Östra Qvarken samt att besättningen räddat sig, men kaptenen, Jhan Aspgren, omkommit. Besiättningen hade i Wasa gjort sjöförklaring, af innehåll, att då fartyget stött på och tagit svår läcka, hade de nödgats lemna det, utan att de kunnat förmå kaptenen att öfvergifva vraket. Derefter hade de sett vraket sjunka RAMEN SITES KRIDE SEDEN NS. HA a RAS a ERA utom dog generalens mor der af sorg öfver att hennes man sålde sig till ryssen, och hor går och spökar, gråtande öfver sin elake son Generalen har på Kronobro låtit taga sin bro der afdaga och begrafvit honom i en källare. så att när det blir midnatt hör man djupe suckar ifrån grafhvalfvet. Hu, ett så ryslig ställe det der godset är ! Hvem shar berättat de der historierna ? frågade Tage och såg helt tankfu 1 ut. vAnnika har om vinteraftnarne förtäljt mig så mycket besynnerliga saker rörande Krono. bro och dess egare. En afton berättade hor om huru illa de finska och svenska fångarne blifvit behandlade, och under det hon taade derom kom min mor och fick höra hvad hor sade. Mamma bad henne då att aldrig nämns något som rörde generalen, utan hellre tals om andra saker. Min mor lade sin hand på min skuldra och tillade: ,Sysselsätt icke din inbillning med Kronobro, utan mins att viäf. ven i våra tankar skola sky det onda, och ondt är allt som bär namnet Canitz. Jag skall bestämdt tala vid pappa om der sakens, inföll Tage. Af honom skall jag nog få veta om det kan vara sannt hvad din Annika saot. Sedan detta beslut blifvit fattadt, bad Tage sin lilla följeslagerska att hon skulle sjunga en finsk visa för honom. Med klar röst sjöng hon nedanstående : Mitt lugn jag icke säljer f För hela Spaniens gull, Ej oförnöjd mig qväljer För idel stoft och mull. Jag vill ej kräsligt äta; Ej guldets glans mig rör, Blott oron i mitt hjerta Ej promenader gör. I samma ögonblick sången tystnade, hoppade en yngling öfver diket bakom dem och utropade på bruten svenska: R Hör på, flicka, sjung om den der sången; den behagade mig; jag vill höra den än er

24 oktober 1860, sida 2

Thumbnail