Aftonbladet – 24 oktober 1860, sida 2

els af reparationer dels af öfverflöd på vatten, som stadkommit starka forsar eller strekningar i den å, varigenom passagen går. Detta har föranledt ett ammanträde härstädes för öfverläggning om en ångåts anskaffande. Meningen är att nämnde ångbåt kulle gå direkt mellan Smedjebacken och Stoekwolm och föra både gods och passagerare. Tranusporten på vår jernväg har isommar gått bra, ch ett nytt lokomotiv har nyligen hitkommit från tskilstuna. Dessa förhättrade och utvidgade kommu: ikationer både till lands och vatten skola utan tvifel bli en mäktig häfstäng för industrien, som redan ir ganska liflig i denna bergslagsort. Förmånlig har len i år också varit för bergsmännen i så fall, att le fått sitt tackjern väl betaldt. Man har väl varit sekymrad för koltillgången, men hoppas att det väl kall blifva bättre då nu så väl det stora valsverket som lokomotiven börjat använda stenkol, af hvilka en unna, allt efter beskaffenheten, svarar mot 8 å 10 annor trädkol. Timmer och sågblock finnas numera ;j i denna trakt; brännved återstår, men är dyr, likasom alla andra för hushållen nödvändiga varor. Jorden alstrar blott hälften af hushållsbehofven, och len andra hälften måste tagas från köpmännen. Tredje årsväxtberättelsen. Från Stockholms län, dat. den 19 Okt.: Hvetet, ehuru af den regniga väderleken mer och mindre skadadt, anses lemna en afkastning af 8:de r 9:de kornet; Rågen, mindre allmänt skadad än hvetet, beräknas sifva medelmåttig afkastning eller 6:te och 7:de kornet; Kornet, hvilket sädesslag i allmänhet inbergats unler någorlunda gynsam väderlek, motses lemna en iring af minst 7:de kornet; Hafre, blandsäd och vicker, äfvensom ärter synas lemna en ymnig, om än till beskaffenheten mindre ;od skörd, som beräknas uppgå fullt ut till 8:de kornet; Af rotfrukterna, till en del ännu icke inbergade, anses potatisen, som allmänt nog är angripen af så kallad potatissjuka, lemna 5:te å 6:te kornet, men kålrötter och rofvor en ymnigare skörd. Böföngsen är riklig, synnerligast som andra skörden af klöfver slagit sig ut på det fördelaktigaste. Vid sådant förhållande anser konungens befallningshafvande årets gröda, öfver bufvud bedömd, vara till qvantiteten god, men till qväliteten endast medelmåttig. I anseende till sen sådd samt kylig och regnig väderlek är det nuvarande höstsädet mindre. försigkommet än vanligt vid denna årstid. Från Norrbottens län (dat. den 15 Okt.): Sedan årets gröda hunnit inbergas och någon del af säden blifvit aftröskad, har man funnit att al slags säd, så i råg och korn som hafre, gifver en äring, som öfverstiger medelmåttig skörd. Rotfrukterna, potates, kålrötter och rofvor, de enda som i orten odlas, hafva lemnat en ymnig och god afkastning. Likaså har höskörden blifvit ymnig, ehuru någon del deraf i anseende till regnväder under inbergningen blifvit i någon mån skadad; och för gifvet kan antagas, att alla slag af förenämnde alster komma att tillfredsställa ortens behof deraf. Från Westerbottens län (dat. den 17 Okt.): Den varma och vackra väderlek, som var rådande då andra årsväxtberättelsen afgafs, fortfor till Augusti månads slut, hvarefter något kyligare luft inträdde, dock utan att förrän i sista dagarne af September vara förenad. med nattfroster; men mycket regn föll under berörde tvenne månader och fördröjde inbergningen af grödan, som jemväl deraf i någon, ehuru obetydlig mån skadades. Afkastningen anses öfver hufvud taget utgöras af: böstråg, 9:de kornet; vårråg, 7:de kornet; korn, ortens hufvudsäde, likaledes 7:de kornet; hafre, enabanda afkastning som kornet; lin och hampa, fullt medelmåttig afkastnicg, bvilket ock inträffar med ärter och bönor; potates, 10:2e kornet, samt kålrötter och rofvor fullt medelmåttig afkomst. Ehuru, hvad beträffar höfångsten, densamma till någon ringa del blifvit skadad af regn, har den dock i allmänhet utfallit vida öfver medelmåttan och på många ställen blifvit ymnig. Med afseende å innevarande års goda skörd, anses den fullt motsvara ortens bebof, hvädan nå on statens mellankomst för anskaffande af födoämnen åt länets innevånare, eller penningebidrag till inköp deraf under instundande vinter för ingen del erforåras. Från Blekinge län (dat. den 19 Okt.): Sedan den 15 Augusti, då andra årsväxtberättelsen afgafs, har väderleken i allmänhet varit regnig och fuktig, till töljd hvaraf inbergningen af årets grödå af säd och rotväxter varit förenad med stor svårighet och blifvit mycket fördröjd, särdeles i skogstrakterna, der torkningen försiggått långsammare. Flerestäces har säden af vätan tagit skada och lemnat mindre god afkastning än som kunnat emotses under gynsammare väderlek för inbergningen. Af höstsåden anses hvetet afkasta i östra delen af länet 7:de å 8 de, men i vestra delen endast 5:te till 6:te kornet, samt rigen 5:te å 6:te kornet. Vårråg, som mindr: allmänt odlas, beräknas gifva afkdstning af 4:de å 5:te kornet. Kornet, som lidit mycket af den regniga och kyliga väderleken under sommaren och äfven skadats af mask, lemnar klen skörd, uppskattad till omkring 3:e kornet. Hafren anses lemna god afkastning af 5:te till 6:te kornet. Baljsäden af ärter, bönor och vicker, som detta år varit frodigare än under flera föregående år, gifver god, eller mer än medelmåttig skörd. Potatisen har, isynnerhet på starkare jord, blifvit mycket skadad af torröta, så att den under somma ren lofvande skörden deraf utfallit mindre gynsamt med 5:te å 6:te kornet. Rofvor och fodermorötter äro ännu ej allmänt upp tagna, men anses gifva fullt medelmåttig afkastning. Lin och hampa hafva lemnat skörd öfver medel måttan. Höskörden har varit riklig och halmafkastnin gen god. Skörden i sin helbet kan anses hafva blifvit me delmåttig. Från Christiansiads län (dat. den 18 Okt.): De lofvande utsigterna till särdeles god och gif vande gröda, som, enligt hvad i föregångna berättel serna blifvit uppgifvet, visade sig under försomma ren, hafva, sedan med slutet af Juli månad inträdde en särdeles regnig väderlek, hvilken ihärdigt fortfoi under 6 å 7 veckors tid, blifvit i betydlig mån till bakasatta. Utom det såväl säd som rotfrukter före skördetiden ledo af den starka och ihållande neder börden, har denna sednare isynnerhet haft menligt inflytande på säden sedan afmejningen skett, särde: les hvad beträffar höstsäden råg och hvete. På flera ställen hafva kärfvarne a: dessa sädesslag under tork: ningstiden måst lossas och utbredas, hvilket dock icke kunnat förlindra hvarken skada å halmen eller kärnornas groning. Under den sednare inträffade inbergningen af vårsäden var väderleken icke fullt så ogynsam, hvadan också denna del af grödan anse ks ANETTE RER AG BAER AO CE AAA RON 20 RE Släpp Skuldfrid! Med en kraftig rörelse af sin arm slängde Constantin Tage, som var bonom betydligt underlägsen i både längd och styrka, långt fue Ri av att han firrnilada halklinmnes ner 1