Aftonbladet – 20 oktober 1860, sida 2

len petition, hvari man anhåller om hans hit.omst, är redan afsänd med många tusen unerskrifter. Hvilken dag som helst kan såleles frågans lösning försiggå. Att detta bäst kulle befrämjas genom konungens personliga nkomst med en armå eller hans resa direkte ill Neapel, derom är int t tvifvel, ty en timnas samtal mellan konungen och Garibaldi kulle mera påskynda frågans lösning, än hvad relst man annars skulle kunna hitta på. LITTERATUR. Tesperider. Af K. A. Nicander. Ny upplaga. (Örebro N. M. Lindb 1860). Samade arbeten af K. A. Nicander. Tredje upplagan. (Stockholm A. Bonnier 1860): Nicander är visserligen icke en stjerna af Ilon allraförstastorleken på det poetiska firmamentet. Men han är en verklig skald; ur ns dikter klappar oss till mötes ettrikt och elt menskligt hjerta, känsligt och svärmande r allt skönt i konstens rike, i. menniskolifvet och naturen. Mycket af hvad han skrifsit hade icke blott genom ädla idter, ovan3 klarhet och utomordentlig formfulländng en stor betydelse i förhållande til. den ilpunkt, hvari det framträdde, utan eger ett ör alla tider heståndande värde såsom genuin: och verklig poesi. Han kan med allt skäl rangeras in bland de klassiska författare uom svenska vitterheten, hvilkas skrifter allt framgent komma att uppläggas och icke gerna skola saknas uti någon boksamling, der man vill inrynama det allra hufvudsakligaste af svenska vitterhetens alster. Vidanmälandet af nya upplagor af dylika välbekanta författares skrifter är det obehöfbt att närmare karakterisera deras skaplynne; det hufvudsakliga åliggandet är att tillse, muruvida utgifvandet sker med en yttre utstyrsel samt en korrekthet, som anstå sådana verk. Den särskilda nya upplagaa af Hesperiterna, dessa sköna poetiska frukter af Nicanlers vistelse i Italien, är utgifven af firn.an N. M. Lindh i Örebro, som äfven ursprungigen förlagt så väl dem som Minnen från ödero,. Utgifvandet bär vittne om den sorgrällighet man är van att finna i hvad som itgår från denna firma; i fråga om den yttre utstyrseln har man numera icke skäl till de slagomål öfver gammaldags tryck och paprer, hvilka förr riktades mot de Lindbska för:agsartiklarne; de följa numera i detta hänseende ganska ordentligt medsin tid: Den Bonnierska upplagan af Nicanders ,Samlade arbeten är ganska prydligt utstyrd. Deremot synes korrekturet icke vara skött med tillbörlig insigt, noggrannhet och pietet. Det tyckes ha gått temligen på slurf. I det utkomna första häftet (mnehållande 160 silor) ha vi vid genombläddrande påträffat en hel. hop tryckfel, och några af dessa i högsta grad vanställande. Vi anföra ett par exempel. I dikten Den unge sångarens helsning (sid. 4) heter det: Må hända äro många knoppar tomma Och torka bort med vårens sista fläkt; Ur någon ända skall en liten :-blomma Med sommarn utslå uti purpurdrägt.: Tryckfelet Må hända i st. f. cMåhändav. ir temligen oskadligt; men: sända i st. f. vendax är af en mycket obehaglig och störande effekt. I stycket Edwy på Elgivas graf heter det sid 121): Jo! jag behöfver bröd ännn — och vatten Och mörker, mörker, svart som Stygsta natten. Man kan här lätt tro, att det är friga om aågon ruskig bondby eller gästgifvaregård med namnet Srygsta. Möången torde tvock af sam: manhanget lätt förstå, att det är fråga om stygska. natten. : Om åtkilliga tryckfel inflyta i ett tidningsblad, der allting i viss mån måste bära spår af brådska, eller i en konjunkturskrift, som måste påskyndas för att komma ut i läglig tid, så är det förlåtligt och icke heller så maktpåliggande. Men att upplagor af svenska poesiens yppersta verk, som icke utgifvas för dagens och ögonblickets behof och der intet jägtande behöfver komma i fråga, kunna förete alldeles förvrängande och vanställande tryckfel, det är nästan oförlåtligt.