Aftonbladet – 19 oktober 1860, sida 2

LITTERATUR. Skogsmenuiskornas språk. Kort. undervisning om skogens behandling och kultur, af G. DE. Hartig. Öfversättning af H.. F. Segerdahl. (Stockholm. Alberti Bonniers förlag.) Alltsedan den oöfverträfflige Mahn lade ner sin originella författarepenna, har den särskilda art af landtbrukslitteratur, som torde böra benämnas dem befängdar, icke Kultiver rats här i:landet, och deröfver bör väl just icke heller någon föra klagan. Skulle åter någon: verkligen göra det, så är det oss. ett nöje att i detta speciella fall kunna rekommendera ofvan anförda arbete. Det utgör 20:de häftet af Bibliotek för landtmänn och tager nästan lofven af de öfriga deruti förekommande klassiska arbeten — åtminstone sådana som till exempel Handledning i lackeringskonsten, Anvisning att polera och bettsa,, och dito att bereda snus, tuggoch röktobak. Öfversättaren går dock betydligt längre än vi uti uppskattandet af sin bearbstning af flartigs skogshushållningsbok. Han anser den ,utgöra en lika nödig som nyttig hjelpreda för den enskilde skogsegaren, äfvensom en god ledning vid. undervisningen uti våra sko-soch landtbruksskolor..-Derutinnan äro vi af en alldeles motsatt tanka, Vi anse den dertill i allo olämplig. : Troligen kan originalet vara användbart i Tyskland:Men emot den till vårt språk gjorda öfverfyttningen hafva -vi ganska väsendtliga. anmärkningar att göra, äfvensom mot uppgiften att arbetet i och för sig är lämpligt såsom undervisningsbok vid våra skogsoch landtbruksskolor. I en sådan bör icke något annat förekomma än det som har afseende på eller är tillämpligt för våra förhållanden. Likvisst omtalas acasian såsom ett trädslag; som -äfven i vårt land bör ingå i skogshushållningen; rödboken hänföres till högskogen; härjsehuru.. den icke frodas nordligare än i Skåne; bstörnväxt slagskog förordas också; men blånd de-trädslag, hvilka ärostill. toppnings-. och qvistningsbruket.tjenliga, upptages icke björken; ehuru den, såsom kändt är, allmänt anlitas till löftägt i de orter af. Sverge, der trädens toppning egerrum. Under -det att medelskog förordas, upplyses, att den fordrar, om den skall bli afkastningsrik, en djup och mullrik jordmån. Sådan: jordmån. användes dock här till åker och äng; och många decennier skola ganska säkert förflyta och den odlade jordens areal skall blifva. alldelesofantlig — men folkmängden icke i samma mån tilltaga — innan det kommer i fråga och innan det bär. sig, att använda den bördiga jorden till skogsväxt. Dylika exempel, som de nyss anförda, på öfversättarens oförmåga att bedöma, hvad som i .en populär lärobok iskogshushållningen bör meddelas, finnas rikligen i arbetet. Men äfven oafsedt nämnde, fel, ty. de kunna ju möjligen rättas aflärarne vid skogsoch landtbruksskolorna och lemnas utan. afseende af. den enskilde skogsegaren, som läser arbetet:— så är det alltigenom bekajadt med ett nästan ändock större fel — dess retit af barbariska epråk. . )Det.. mesöpotamiske Sprog. er -et underligt. Sprog, säger redan Holberg på sin tid; men om han nu komme i. tillfälle, att läsa öfversättningen af Hartigs bok, -så skulle Holberg ganska säkert utropa: Skogsmenniskornas språk är ett än mera förunderligt språk, .Om förhållandet vore sådant, att öfversättaren meddelade ett arbete i någon ny och hittills alldeles obekant vetenskap, der således en terminologi måste konstrueras, så vore hans försök i den vägen, äfven om de misslyckades;: något ursäktliga. Men så är alldeles icke fallet med forstyvetenskapen; den. har hos oss, sedan. Israel af Ström så förtjenstfullt började bearbeta den här, sin egen terminologi, hvilken numera är både antagen och godkänd. Att då vilja konstruera ; en ny. terminologi är temligen djerft och kan endast försvaras, om en bättre och mera adeqvat än den nu gängse sättes i stället. Men låt oss se till buru öfversättaren i detta fall: reder sig, med särskild uppmärksamhet fästad derpå, att boken här utgifvits till begagnande vid skogsoch landtbruksskolorna. Första . afdelningen har till rubrik: Om de allmänna vilkoren, för ett förmånligt skogstillstånd,. Meningen lärer vara att framställa de allmänna, vilkorenför en förmånlig skogshushållning. Andra afdelningen. behandlar orsakerna till ett förevarande sämre skogstillståndv, hvärmed lärer menas: orsakerna till en försämrad skogshushållning; bland dessa upptages äfven brist å erforderligt förmynderskap öfver privatskogsbebandlingem. — Första kapitlets i andra afdelningen rubrik (pag. 34) är: Om ett felaktigt skogsinskördningssätts ofördelaktiga följder. Menas: de ofördelaktiga följderna af en felaktig skogsafverkning. Tredje kapitlet (pag. 58) har till rubrik: Om: uraktlåten .fredsställning af -en tiilräcklig -ungbeståndsvidd,. Menas: uraktlåten infredning af ungskog. Om dessa och än flera onödigt tillkonstlade rubriker kan onekligen med fullt skäl begagnag Tegnårs ord: det dunkelt sagda är det dunkelt tänktan. Rent af befängdt är vidare det sätt hvarpå tyska: ord och den tyska skogsterminologien