Aftonbladet – 10 oktober 1860, sida 2

Article Image
men sångerskan bar utan tvifvel ytterligare: illvunnit sig en finare smak och mera behag . utförandet deraf. Ur hofkapellmästaren Lachners musik vidj D. M. konungens och drottningens kröning förekom en uti en vårdad stil hållen aria, som af m:ll Andree återgafs med ett okonstladt musikaliskt uttryck. : Hr Willman sjöng en af den rasande Osmins såsom konsertnummer måhända mindre lämpliga arier ur Enleveringen ur seraljen, men var för aftonen indisponerad genom heshet. En af hr Randel med mycken smak och omsörg utarbetad ouvertur började konserten, hvars sista afdelning utgjordes af pastoralsymfonien, tillhörande mästarens andra eller mellanperiod, i hvilken intagande tonmålning af naturens och menniskornas än fridfulla än upprörda tillstånd Beethoven gjort, äfven han, det vågade försöket att i musikens toner härma naturljuden. Fru Michaeli hade på sin egen konsert i förgår afton i De la Croix!s salong genom utförandet af arierna ur Don Juan, Hugenotterna, Oberon och Le pardon de Ploörmel naturligtvis tillfälle att i ännu ymnigare mått lägga de rika ressurserna af sitt konstnärssap i dagen, fastän icke rummet nu var så gynsamt för sången som kongl. teatersalongen. Det lätta besegrandet af de svåra passagerna i oeeanarian,i förening med det lifvade uttryck, hvarmed densamma återgafs, skänkte deråt mycket intresse, som uttalade sig ide lifligaste bifallsyttringar, hvilka jemte framropning följde efter de flesta andra prestationerna, som hvad det musikaliska stoffet vidkommer voro af ganska vexlande art och innehåll, då inträdesnummern utgjordes af Donna Annas så kallade brefaria och slutnummern af Dinorahs skuggaria. Då en ung sångerska under förra säsongen utförde den sistnämnda arian, som allmänt tillerkännes vara glanspunkten i Meyerbeers sednaste opera, menade några, med anledning af yttrade dubier om arians musikaliska halt, att man icke vore i tillfälle att bedöma densamma utan att-hafva hört den sjungas af en fulländad koloratursångerska; fru Michaeli har nu låtit. oss höra den i all dess glans. De halsbrytande rouladerna, som taga en utomordentlig strupfärdighet i anspråk och som, i parentes sagdt, vid ett ofta förnyadt utförande, ovilkorligen måste medföra en förderflig inverkan äfven på den starkaste röst, hafva af fru Michaeli. återgifvits med en klarhet, lätthet och. fulländning, som svårligen kunna öfverträffas, men hvad sjelfva kompositionen beträffar, så torde den med allt fog kunna hänföras till det slag, som tillkommit för att låta den utförande artisten genom en minakulös talang väcka ett ögonblicks häpnad, men som, sedan dess sista ton förklingat, lemnar själen ms Af mll Julie Lachner spelades en sonat af Beethoven (cis-moll), variationer öfver den vackra sången ur Pråciosa, Ensamheten migej döljer? samt en ?Souvenir de Bohme? af J. Tedesco, hvilka stycken utfördes med den. musikaliskt säkra takt och det okonstlade behag, som alltid göra det till ett verkligt nöje att åhöra mll Lachners föredrag. De båda mästerverken ouverturerna till Don. Juana och Vattendragaren började hvar sin afdelning af konserten, som var så talrikt besökt som utrymmet medgaf. Vid utgåendet yppade sig, som. vanligt när salongen varit fullsatt, en svår stockning då de från trenne håll, nemligen från sälongens och sidorummens dörrar samt från Jäktaren utströmn ande åhörarne skola sammanpackas i en. enda, temligen smal och svängd trappa. Vi hafva redan ett par gånger förut sökt fästa. vederbörandes uppmärksamhet på denna icke ovigtiga omständighet och vilja blott fråga hvem skulden borde tillräknas för den olycksdigra följden af en vid ett sådant tillfälle sig plötsligt yppande eldsvåda. — På den konsert, som mag. Jahnke gaf sistlidne söndagsafton i neira börssalen, utfördes af en väl inöfvad kör åtskilliga sånger, hvaribland den af oss förr omnämnda friska och dramatiskt lifliga Bellmanssången: Känaste bröder etc. äfven nu begärdes och er-hölls omigen. Uti några soli hördes en barytonsångare med ganska god röst, och åtskilliga instrumentalstycken utfördes på ett omsorgsfullt sätt af en sextett af messingsinstrumenter.

10 oktober 1860, sida 2

Thumbnail