Aftonbladet – 3 oktober 1860, sida 2

Borgareståndet. Kom nunalbetänkandet. Vid fortsatt behandling af förordningen för städerna började föredragningen med 18:de , och medhunnos de följande punkterna till och med den 70:de. Vid 41, stadgande att omröstningen hos stadsfullmäktige skall vara sluten, uppstod någon diskussion. Hrr Björck, Kistner, Schenström, Cramår, Loven, Renström, Staaff, Blanche och Wedin talade för den öppna omröstningen, hvaremot hrr Lallersedt, Trägårdh och Rydin yrkade, att omröstningen skulle vara sluten. Vid votering härom utföllo meningarne så, att 23 röster voro för den öppna och 14 för den slutna, och antogs ett af hr Björck särskildt formuleradt förslag i det förra syftet. 45, som handlar om vakandet öfver ordningen vid fullmäktiges sammanträden, afslogs på yrkande af hr Staaff, som visade olämpligheten af den ordföranden tillagda rätt att utvisa enphvar, som han behagar anse ha förhållit sig oskickligt. 48 godkändes efter någon diskussion med en förändring, som af hr Björck föreslogs. Vid 70, 1:sta mom., der bevillningen till staten lägges till grund för kommunalskattens uttaxering; appstod en liflig diskussion, hvarunder hrr Schenström, Ödmansson, Rydin, Lindstedt, Rens:röm, Holmqvist, Wistelius, Lovån, Lamberg och Staaff förenade sig i 1en af hr Björck gjorda framställning om olämpligheten af den föreslagna beskattningsgrunden. Hr Björck önskade ett så lydande tillägg till detta mom.: Dock eger Kvarje stad för sig rätt att besluta anaan beskattningsgrunds, hvilket ock af ståndet bifölls. Af motsatt mening voro herr Dabm, H, Gahn och Lindeström, hvilken sistnämnde ansåg hvarje annan veskattning än den, som baserar sig på hvars och ens inkomst, orättvis och obillig. Endast genom bevillningens antagande såsom norm för beskattningen kunde dena blifva fullt rättvis. Å den motsatta sidan sökte man deremot ådagalägsa hvarthän detta ander vissa förhållanden skulle leda, och att ett sådant stadgande, som beröfvade kommunerna deras gamla rättighet att sjelfva besluta om sina bidrag för sina kommunalangelägenheter, skulle göra bela författningen förhatlig, samt att den enskildes rättigheter och pligter mot kommunen ej stode i samma förhålldnde som hans rättigheter och pligter i afseende på staten. Bondeständet. Ekonomiutskottets betänkande i fråga om väckta motioner angående nedsättning i landtmäteritazan blef öremål för en genomgående ogillande granskning af Nils Pettersson från Kalmar län, hvilken understöd