Aftonbladet – 3 oktober 1860, sida 2

RIKSDAGEN. GÅRDAGENS APTONPLENUM. Ridderskapet ooh ädoln. Efter en långvarig justering af expeditionsutskotets skrifvelseförslag och sedan åtskilliga nyinkomna etänkanden blifvit anmälda till bordläggning första sången, uppträdde först statsutskottets ordförande, rih. Åkerhjelm, derpå lagutskottets ordförande grefre Sparre och slutligen bankoutskottets ordförande rih. W. F. Tersmeden och begärde att ridderskapet ch adeln, med begagnnnde af den rätt som, i öfverensstämmelse med grefve Mörners förslag, blifvit tåndet förbehållen, måtte, med afbrytande af komnunalfrågans behandling, sätta åtskilliga af dem uppsifna betänkanden främst på föredragzingslistan till nästa plenum. Detta blef ock, efter åtskilligt ordanle, ståndets beslut. Derpå börjades föredragningen af kommunalbetänandet, dervid ståndet vid hvarje särskild paragraf anderrättades om de beslut, som presteoch bondestånden i afseende derå fattat. Endast 7 paragrafer af förordningen om kommunalstyrelse på landet medhunnos i detta plenum. 44 1, 2, 5 och 6, i afseende i hvilka utskottet ej föreslagit någon förändring i komiterades förslag, godkändes oförändrade, sådana de i komiters betänkande f rekomma. 7 bifölls med de af utskottet föreslagna förändringar; i afseå 4 afslog ståndet den af utskottet föreslagna lydelse och antog i stället komiterades förslag till denna 6. Enahanda beslut fattades med 14 röster mot 11 i afseende å mom. 1 uti 3, hvaremot mom. 2 i samma godkändes med den af utskottet deri föreslagna förändring. Opponenter mot utskottets förslag voro under öfverläggningen grefvarne Mörner och E. Sparre; för bifall yttrade sig deremot frih. W.F. Tersmeden samt hrr v. Koch och Hjärne, hvilken sistnämnde mycket flitigt tog ordet. Det förtjenar anmärkas, att ståndet icke blifvit genom något protokollsutdrag underrättadt om de af dorgareståndet fattade beslut i ämnet, hvilket hade vill följd att långvarigt talande uppsted om paragrafer, som redan äro genom tre stånds beslut afgjorda, och att i afseende å vissa punkter åtskilliga ledamöter meddelade, på grund af tidningsreferaterna, stridiga uppgifter om hvad borgareståndet i dessa punkter beslutat. Ståndet åtskildes omkring kl. 10. Prosteständet. Utan diskussion biföllos: statsutskottets utlåtande a:r 192, afstyrkande väckt motion om anslag af allmänna medel till understöd för kyrkobyggnader i stället för nu brukliga kollekt och ståmtoksinsamlingar; lagutskottets utlåtande n:r 53, i anledning af gjorda anmärkningar inom riksstånden i fråga om indring i vissa delar af 17 kap. h ndelsbalken och andra författningar, rörande borgenärers rätt och företräde för hvar annan till gäldenärs egendom; och betänkande n:r 54, i anledning af väckt motion om ett stadgande derom, att verkan af sökt lagfart å fastighet å landet skall beräknas icke blott från det ting, utan från den dag lagfarten sökes; ståndets enskildta utskotts lagafdelnings utlåtanden: n:r 2, i anledning af motion angående konsistoriernas hörande om de nya civilbestyr, som presterskapet åläggas, samt dessas inflytande på själavården o h på församlingen; nr 3, i anledning af K. M:ts remiss a Upsala domkapitels underdåniga framställning, i fråga om ersättning till ecklesiastika boställens innehafvare för deltagande i kyrkobyggnader; och n:v 5, i anledning :f väckt motion angåence aflåtande at en särskild underdånig skrifvelse för beredande af lönetillskning åt de svagast lönta komministrarne och ka pellpredikanterna i riket; koustitutionsutskottets memorial n:r 65, med votering:proposition, rörande framställda förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen om riksdags hällande hvarje år; samt bankoutskottets memorial n:r 41, i anledning if riksståndens beslut rörande bankostatens löneförmåner m. m.; n:ris 42 och 43, angående föreskrifterna i 4:de och 8:de artiklarne af bankoreglementet; och n:r 44, tillstyrkande understöd från banken it förre förvaltaren vid Tumba bruk C. Möller. I ståndets lagafdelnings utlåtande n:r 4 tillstyrkes, i anledning af väckt motion, en särskild skrifvelse till K. M. med anhållan, att sönoch helgedagsfärderna å statens jernbanor må i möjligaste måtto in skränkas, att framför allt inga extra bantåg, utom de för veckan vanliga, må å sådana dagar tillåtas; och häröfver uppstod diskussion. Doktor Wåhlandier och kyrkoherden Ternström förenade sig om den lydelsen, vatt alla bantåg under gudstjensttiden må förbjudas.. Doktor Söderberg trodde att något sådant förslag, som afdelningen här framställt, ej skulle kunna åvägabringas, emedan i en framtid posten komme att föras å jernväg, som genom ett sådant stadgande skulle hindras. För bifall talade doktor Emanuelsson, och blef detsamma ståndets beslut. Slutligen föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 55, i anledning af gjorda anmärkningar samt skiljsktiga beslut irom riksstånden i fråga om upphäfvande af bysättning, och hemställes i detta utlåtande, att presteståndet, med fränträdande af sitt förra beslut, ville förena sig med de öfriga riksstånden och antaga utskottets förslag; och blef denna heu.:tällan af ståndet antagen på yrkande af doktor Sundberg, under det att doktor Collen yrkade vidblifvande af det förra beslutet, hvilket innehålles i hr Oliveoronas vid betänkandet n:: 41 afgifna reservation. Ståndet åtskildes kl. 7 e. m. Borgareståndet. Kom nunalbetänkandet.