Aftonbladet – 29 september 1860, sida 3

Till redaktionen af Aftonbladet. Med anledning af undertecknads lilla artikel i n:r 179 af Aftonbladet har en annan insändare, som tecknar sig läkare, men hvilken här nedan torde för korthetens skull få benämnas X. (vi äro ju båda för allmänheten ungefär lika obekanta storheter) yttrat några reflexioner, dem undertecknad anhåller ati med följande rader få besvara: Hr X. säger bland annat, att ingen motionär brytt sig om att upptaga förslaget om förste provincialläkare, samt att dessa tjenstemän skulle i reseersättningar komma att kosta staten mer än 500 rdr hvardera, hvilket han från sin ståndpunkt finner vara alldeles bortkastad: penningar. Hvad det sednare beträffar, så är det alls icke sannolikt och torde väl blott vara yitradt för effektens skull, hvaremot det förra är alldeles misstag, ty åtminstone vid 1853 års riksdag väcktes inom wenne riksstånd motion om de nya tjensterna. Att förslaget då föll berodde till en väsendtlig del af orsaker, som nu äro lätt insedda, och som äfven vid innevarande riksdag varit verksamma... Hr X. yttrar. vidare: De nya embetsmännen (förste.proyvincialläkarne) skulle ha uppsigten öfver. apoteken, vaccinationen, -barnmorskeväsendet, beväringsmönstrivgarne m. m. Hvad hr X. menar med uppsigten öfver beväringsmönstringärne, det må han sjelf förklara; men skyldigheten att besigtiga beväringsmanskapet lärer väl hädanefter som hittills komma att åligga samtliga provincialläkarne hvar och en inom sitt distrikt, om också uppgörandet af rapporten förhela länet ålägges de nya embetsmännen, i fall sådana blifva antagna.. Då .beväringsmönstringarne; i många län räcka en. månad och Heröfver; skulle väl:knappt någon läkare vilja underkasta sig besväret vid dem alla, helst så länge 1äkaren; hvilken är den vid-förrättningen nödvändigaste personen, ej har hölften så stor ersättning som den tillstädesvarande regementsofficeren. Hvad närmaste uppsigten öfver vaccinationen, barnmorskeväsendet m. fl. till den allmänna helsovården hörande åligganden beträffar, så säges ju uttryckligen i sundhetskollegii förslag af den 11 April 1859, att meningen ingalunda är, att öfrige inom länet anställda provincialläkare skola derifrån -befrias Att i nämnda förslag spåra något syfte lill ringäste inskränkning i öfriga provincialläkares embetsverksamhet och anseende, är för, öfrigt icke möjligt anvat än för den mest skuggrädda afundsjuka, som, Gud bättre! så ofta bland läkare vill gifta sig luft. Tvärtom bar sundhetskollegium, i hvad på det an kommer och nästan emot sin vana, genom oftanämnda försag; hvilket dock förnämligast och som sig bör afser den störa. allmäbhetens sbästa, sökt för: skaffa, samtliga de vanlottade. jroyincialläkarne någ mindre, men derföre icke oväsendtliga fördelar, sår som utsigter åtminstone till någon befordran, tjenstsÖrlugspeöniogar vid de främsta stationerna samt något högre arfvoden under tjenstefesor. Att detta pedvare blifvit framstäldt i sammanbang med frå san. om högre rång; också för samtliga provinciäläkare och efter samma grunder som för fältläkaresåren, torde väl, under närvarande förhållanden: rara bäde billigt öch lämpligt, huru Yinga vigt är nen i och förBig sjelf måste tga för vetenskap: t bildade personer. Inom fältlåkarekåren Har rät