Aftonbladet – 29 september 1860, sida 3

grefve dEstang och hertigen af Brissacat ständigt uppträda till hennes beskydå.: Mu skämtade med hertigen af Orleans deröfver han blef retad öch kallade tem mrs Bo dinsons gensdlurmer. Hertisen at Brissac ba straxt mis Robinson bekräfta denna he Aerstitel -och förklarade att dealltid skul vara redo att uppträda söm hentiös gensdar mer och att försvara henne, äfven emot prid dare af. landsvägen. Alla: logo åt; den bi tande hänsyftningen, men med hvarje sådan skämt steg oförsonligheten. Någon fid derefter promenerade ;en skars af hofvets damer och herrar i parken vid Ver. gailles 5; mrs Robinson. var :deribland och naturligtvis äfven hertigen af Orleans. Der gamla excentriska och döfva skottska hertiginnan af Argyle,som var på besök vid fran. ska hofvet, hade tagit sin berömda landsma. ninnas arm och stödde sig vid den. Då de kommo till en af de stora dammar, der små båtar med kungliga roddare alltid lågo till. redå, fick hertiginnan en oemotståndlig lust att göra en båtfärd — hon sade sig hafva så stark kärlek till sjön, och i sitt hertigliga va. pen -hade hon. äfven tvenne -kepp. Men hvem skulle styra? Herrarne tvekade vid att åtaga sig denna ansvarsfulla post, men då de sågo att mrs Robinson också trädde fram på bryggan, för att stiga i gondolen jemte den gamla hertiginnan, så voro på en gång alla beredda att ledsaga dem. Grefve dEstaing var emellertid främst och hoppades få den äran att blifva hertiginnans flaggkapten, samt tillade leende, att ban ej saknade litet sjövana. Han bjelpte den gamla damen och mrs Robinson ned ibåten, då hertigen af Orleans plötsligt framträdde och gjorde anspråk på platsen framfö: husom. Grefve dEstaing ville icke låta nus Robinsin stanna i hertigens sidlskap, endast Jemte den döfva, gamla damen, och försva