Aftonbladet – 29 september 1860, sida 3

Väsignande mot folket sträckte ut. För sista gången så han sina ständer Nu. helsat; fasta, manliga beslut Väl fördes då i deras bröst och länge, Vid minnet af de koönungsliga örd. Till :oss; och våra barn de äfven tränge, Bevare Gud vår dyra fosterjord! Viotorlabron i:Kanada. En-af punkterna i programmet för prinsens af Wales besök i de britiska besittningarne uti Nord-Amerika var nedläggandet af den sista stenen till den väldiga nya bron Victoria Bridge, hvilken sammanbinder Kanada med Förenta Staterna. En korrespondent till Time: gör följande beskrifning öfver densamma: aVietoriabron vid Montreal ärutan ällt tvifvel ingeniörvetenskapens största underverk. Britanniabron i Nordwalesg, öfver Menaisundet, anlagd af Robert Stephenson, är en stor anläggning, men den är blott upprinnelsen-till den idd, som blifvit utvecklad genom Victoriabron. Brunels stora bro vid Saltash är märklig för den vidunderliga genialitet, hvarmed man der öfvervunnit hinder, som nästan syntes framkallade för att ingeniören skulle hafva nöjet och förtjensten att öfvervinna dem. Rochlings suspensionsbro öfver Niagarafallet, den sinnrikaste och måhända vackraste bro uti verlden sitt slag, är blott byggd öfver en smal öppning, och dessutom kan ingen jemförelse göras med Niagarabron, som blott är 800 fot lång, och Victoriabron, som har en längd af 9000 fot. För att rätt bedöma sistnämnde bro samt den nästan. öfvermenskliga energi och duglighet. som fordras för att fullborda den, måste man se: densamma. Man måste se S:t Lawrence: floden om vintern; då flytande ismassor om millioner tons komma drifvande emot bron. samt, om sommaren, då till öch med vid det lägsta vattenstånd strömmen ilar åstad med en snabbhet af 8 engelska mil i timman. Man måste betänka, att hela flodbädden består af rörlig sand. samt här och der några gigantitiska stenmassor; med en vigt af 25 till 30 tons, att vattnets djup ingenstädes är under 25 fot, och att floden på detta ställe är två engelska, eller nära en tredjedels svensk mil bred. Om inan gör sig mödan att något närmare öfvertänka beskaffenheten af dessa hinder och derefter ser på den höga jernarm, som högt uppe i luften sträcker sig från kust till kust, så måste man medgifva, att den är det största och snillrikaste verk af ingeniörvetenskapen som verlden hittills sett. Och dock är den ingalunda en imponerande byggnad. Höjden öfver vattnet och den orimliga längden gifva densamma mera utseendet af ett gigantiskt bälte än af en.bro. Sedd vid solnedgången, när dess mörka färger förvandlas till glänsande rödt, med Montreal i bakgrunden, varest alla tak och torn skimra som silfver i solskenet, ser den rätt vacker ut; men den gör dock icke synnerligt annat intryck, än såsom en jerngångstig till den pittoreska staden på andra sidan. Få kunna vid första anblicken tro att den är mera än fem gånger längre än den längsta bro, som dittills någonsin blifvit byggd. Dess hela längd är nära två engelska mil (9500 engelska fot) och dess höjd öfver vattnet 100 engelska fot. Den är sammansatt af 23 gigantiska rör, af hvilka två och två äro sammanfogade, hvartdera af omkring 270 fots längd, och med ett rör i midten af 330 fote längd. Jernets vigt utgör litet öfver en ton för hvarje fots längd, så att bron är den lättaste af detta slag, och med så stor styrka som någo sin blifvit bygd. Brons sammandragning och utvidgning i följd af olika temperatur gör en skilnad i längden, under sommarn och vintern, af öfver 10 fot, hvilket naturligtvis tagits i betraktande vid anläggningen. Den hvilar på 24 bropelare, hyilka i:nehålla, omkring 3 millioner kubikfot murverk; Dessa anlades på följande sätt. Man hedsänkte träramar på de ställen, hvarest grunden skulle läggas. Kring dessa ramar neddrefvös sedan hela rader af bjelkar. Rummet mellan bjelkraderna och ramarne fylldes med väl sammänpressad lera, så att ramarne blefvo vattentäta. Derpå utpumpades vatinet inuti ramarne medelst ångpumpar. Sedan detta skett, började man bortföra grus och dy samt bppföra murverket på sjelfva klippgrunden. Vattnet inträngde dock stundöm i så storl. mängd inom ramarne, att det ej var möjligt i att hålla dem läns medelst pumpning. Det ena i bjelklaget efter det ändra måste derföre ned; srifvas, intilldess slutligen vattnets underjor: liska kommunikation var afskuren. På en li del ställen lågo stora klippstycken i vägen. och dykare rvåste arbeta flera månader på l vottnen af floden, för att fästa kettingar vid ! lessa klippblock, hvilka derefter hissades upp. När allt var klart, och arbetet gick raskt framåt. Å. hände sturdom att strömmens våldsamhet för): törde ramarne. och någraflytande ismassoi unde på en enda vinterdag ödelägga en hel ommars arbete. Några af bropelarpe förstör les genom is och sand sex, sju gånger, de et efter det andra, och öfverhufvud tat blef arbetet vid de 24 pelarne. företören re.gång r för hvar öchen. Endast det geni. om utvecklades af Stephenso och Ross, van: len otroliga ihärdighet, som ådagaludes at nr Hodges, åt hvilken hela bygnadsförettge: Same EEE OEENEOREEEN VETE FESMETEDoere. refve dEstang och hertigen af Brissac: at tändiet uppträda till hennes heaskvdå. May