Aftonbladet – 19 september 1860, sida 1

lportsgatorna; i G. A. Hennigs, Regeringsgatan, hörnet A. Comstedts, N:o 69 Regeringsgatan; i A. M. Rybergs vi Aftonblads-kontoret vid Mynttorget, mot 12, öre Rik: STOCKHOLM den 19 Sept. Ett hofvudstads-universitet. Universite Libre de Bruxelles. -25:me Anniversaire de sa Fondation, Discours de MM. Ch. de Brouckere et Verhaegen, suivis de Yexposå de la situation de Yuniversite libre depuis sa fondation jusqwa ce jour—20 Novembre 1859. Bruxelles 1860. IL Likasom det gifves ett godt vittnesbörd om den anda, som lefver inom ett folk, då det förstår att uppskatta sina stora män, så kan det amses vittna om en frisk och lifskraftig nationalitet, då folket vet att värdera de institutioner, som -verksamt befordra dess andliga eller politiska utveckling. Vi hafva icke längesedan redogjort för det I sätt, på hvilket belgiska folket firat sin poli) tiska pånyttfödelse; i dag äro vi i tillfälle att, efter den intressanta broschyr, som vi ställt i spetsen för denna uppsats, omtala den vackra festlighet, med hvilken den 25:te årsdagen af det fria universitetets i Brässel upprättande blifvit firad. Instiftandet af detta universitet bildar epok i den belgiska nationens utvecklingsarbete; det har räddat den högre undervisningen i detta land från att monopoliseras af den katolska prelaturen, det har tryggat och mäktigt befrämjat den nationens utveckling. i vetenskapligt och politiskt hänseende, som länge väckt andra folks afund och beundran; och det har väsendtligen bidragit att Ji landets hufvudstad gifva de tvenne skilda nationaliteter, som konstituera den belgiska statskroppen, enhet och sammanhållning. Under det holländska väldets tid hade den bögre undervisningen i de provinser, som nu J bilda konungariket Belgien, blifvit organiserad genom ett kongl. reglemente af den 25 Sept. 1816. Trenne, i Gent, Littich och Löwen, upprättade universiteter hade monopolium på denna undervisning jemte privilegiet att gifva di, lomer och akademiska grader. Denna organisation bibehölls oförändrad ända till 1830, då genom,ett dekret af den 16 Oktober den provisoriska regeringen förordnade: Det är medborgarne tillåtet. att, så som de förstå, associera sig i politiskt, religiöst, litterärt, industrielt och kommersielt ändamål. Kort derefter, den 16 December, upphäfdes, genom ett annat dekret, vissa fakulteter vid universiteterna (2:ne: Lettres, och Sciences i Gent, samt 2:ne: Sciences och Droit i Löwen). Atsigten dermed var att, i stället för de gamla småstadsinstituterna, upprätta en stor högskola i bufvudstaden; och säkerligen, yttrade en af talarne vid högtidligheten den 20 November sistlidet år, skulle, om man icke lyssnat till annat än det allmännas intresse, Brissel nu hafva varit sätet för ett, på statens bekostnad inrättadt, stort nationaluniversitet. — Men begagnande sig af den medgifna associationsrätten, bildaJe professorerna vid de indragna fakulteterna i Gent en förening att, såsom en fri fakultet i fysik och naturalhistoria fortsätta undervisningen, och det katolska presterskapet hastade äfven att, med stöd af samma rättighet, grundlägga ett katolskt universitet i Malines. Då sålunda utsigten att i hufvudstaden erhålla ett nytt statsuniversitet förmörkades, men deremot faran att se den högre undervisningen, i saknad af all konkurrens, falla i presterekapets händer, var öfverhängande, förenade sig ett antal frisinnade män att upprätta ett fritt universitet, som i sin verksamhet kunde motsvara deras grundsatser och bilda en motvigt mot det episkopala universitetet; och då detta företag rönte en lysande framgång, förföll frågan om upprättandet af ett enda nationaluniversitet. I en talrik församling af det liberala partiets medlemmar; i Juni månad 1834, fastställdes grunderna för den nya institutionen, och beslöts att dess säte skulle varå Brissel samt att föreläsningarne skulle öppnas inom årets slut. Tiden var kort, och det saknades icke misstrogna, som på:-todo att företaget, buru stort och ädelt det än var, ofelbart skulle misslyckas. En af stiftarne, Verhaegen, berättar sjelf uti det ofvannämnda festtalet, att en dag, då hanbegaf sig till Palais da Justicen, för att för några medbröder framlägga de första subskriptionslistorna, de hade med : ironiska leenden åhört hans framställning samt behandlat honom såsom utopist. Häru, sade en af dem, den allvarsammaste af dem alla, ni vill stifta ett unisersitet, ett fullständigt etablissement för den högre undervisningen, ni, som icke har hvarken professorer, eller penningar, eller lokaler! Och ni vågar med en viss högtidlighet säga oss, att ni om några månader skall inviga detta etablissement? — Ja, svarade jag (berättar talaren), det universitet, till hvilket vi fattat planen, skall uppstå och lefva, det skall i nästkommande November öppna sina auditorier; det är, för att lyckas, nog att vilja och att hafva med sig allmänna opinionen; vår plan är bestämd och vi räkna, för att få den i verket satt, på den goda andan hos våra medborgare., I sjelfva verket blefvo just de, som mot förslaget framställt de allvarsammaste betänkligheter, snart dess varmaste anhängare. För att erhålla medel till företaget öppnades subskription, och man vädjade till enskilda I. LR AME OKI FSE TADS RA MEST FER RS FURL TARA Få FRE SE PER NN