Aftonbladet – 17 september 1860, sida 3

har grunden ramlat. Aha första afdelningens å fann talaren oklara: I följd af alla dessa org och då-enså fullständig. omarbetning nusficke; kan medhinnas, att sanktion skulle hinnå gifvas åt förslaget, borde man icke nu antaga detsamma. Det vore lerföre bäst att regeringen först finge hörå vederbörande, hvilket skulle draga en ganska ;rundlig tid, troligen i det närmaste till nästa riksdag. Många vilja nu antaga förslaget i klump och sedan låta reseringen ändra detsamma, men talaren -hemställde vuruvida det.kunde vara representationen värdigt att antaga ett omoget förslag på sådana grunder. -Ta:aren slutade derföre med att yrka, detståndet, med förkastande af det nu föredragna förslaget, måtte i underdånig skrifvelse hös K. Maj:t anhålla, det en fullständig utredning af frågan måtte först göras, och ständerna sedan vid nästa riksdag få emottaga en kunglig proposition uti ämnet. n Hr Hjärne uppträdde derefter och förundrade sig öfver att.icke grefve Sparre gjorde de der anmärk? nvingarne för nio månader sedan, om han Verkligen hade intresserat sig för saken. Utskottet hadedå kunnat undvika misstagen. och ändra det som jibefanns mindre lämpligt. K. Maj:t hari sin skrifvelse förklarat att Han vill höra ständernas åsigter om förslaget, innan regeringen upptager det till granskning. Säga nu ständerna att de önska? det :K. M:t först måtte yttra sig, så är detta ju. alldeles stri: dande emot K. Maj:ts önskan. -Talaren önskade derföre bifall till på det att det öfriga af förslåget måtte kunna genomgås och granskas: Grefve H.: A.: Taube yttrade sig i samma riktning och ansåg bästa böviset på att ständerna här blott skulle yttra sin tanke vara det, att koömiterades förslåg blifvit ifrån lagutskottet remitterädt till. ekonomiutskottet. Upptog till besvarande åtskilliga! yttranden äf grefve Sparre och förklarade särskildt i afseende :på kyrkostämma och kommunalstämma att atskottets presterliga ledamöter varit mycket belåtna med detta de andliga och verldsliga angelägenhetergas åtskiljande. Grefve Snoilsky instämde i de tvenne sednäre tafarnes mening. Grefve Liljenerantz var också intresserad för Tförslagets framgång, men då tiden vore så. knapp och mycket att ändra, så instämde han med grefve Sparre i den önskan att det nu måtte förfalla. Talaren fästade sig vid förordmngen om landsthinget och anmärkte, dervid det vådliga uti ätt omfånget för dess verksamhet icke uppdragits. Meningen med de åtta dagarnes sammanvaro ansåg talaren vara att gifva svenska folket en politisk uppfostran... Men svenska folket är icke politiskt; det vill sköta sina egna affärer och ser helst att regeringen sköter om pölitiken (1?). Följden blefve att de som ville-hålla tal, skulle leda besluten; och do öfriga skrika: oja till alltsammans. Grefve C. G. Mörner förordade också grefve Sparres förslag och ansåg utskottet böra skylla sig sjelft för denna utgång, då det tagit sig den rundliga tiden af 9 månader för att göra sina anmärkningar vid komiterades förslag. Genom votering förkastades den 1:sta med 20 röster: emot 12, och antogs grefve Sparres förslag, hvarefter all vidare föredragning af ärendet förklarades obehöflig. Ståndet åtskildes kl. tre qvart till 10. Presteständet. Föredragningen af det under förmiddagens plenum påbörjade statsotskottets utlåtande n:r 165, i anledning af de under innevarande riksdag framställda förslag, angående inrikes skeende upplåning emot svenska fonderade statsobligationer, fortsattes från 4:de punkten och afslutades. I denna punkt bestämmes att räntan för denna lånesumma skall utgå med 4!7, procent och tillhandahållas obligationsinnehafvaren hvarje halft år, emot återställande af den å samma ränta utfärdade kupon; börande hvarje obligation vara försedd med dylika kuponer för en tidrymd af tio år, och i fall penningar ej kunna för denna ränta erhållas, ega fullmäktige att lemna ka: pitälrabatt; dock att kostnaden för lånet ej derigenom må blifva större än för innevarande års jernvägslån. För bifall härtill yttrade sig prosten Ljunggren, doktorerna Rundgren och Tellbonr samt komminister Beckman, hvaremot doktor Wåhlander önskade 5 4 ränta och kyrkoherden Ternström 4!, 4 ränta, båda utan kapitalrabatt. Doktor Sandberg ville-hafva antingen borgareståndets beslut angående denna punkt eller 4; 4 ränta och 10 4 kapitalrabatt, eller ock samma ränta, men med 15 4 kapitalrabatt. Doktor Almqvist, med hvilken riksarkivarien Nordström och prosten Sonden förenade sig, framställde det förslag, att ståndet, med borttagande af sista meningen af denna punkt ji utskottets förslag, måtte insätta följande ord: dock att denna rabatt ej må öfverstiga 10 procent. Detta förslag godkändes med 20 röster mot 19, sedan den förseglade sedeln blifvit öppnad. Alla återstående punkter biföllos utan diskussion. Slutligen antog ståndet, på framställning af biskop Annerstedt, den af hr Wern afgifna reservation, i hvilken tillstyrkes att rikets ständer böra anhålla om K. M:ts garanti och fasta åt detta lån, i likhet med de andra statslånen. z Härefter föredrogs statsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 25, afstyrkande väckta motioner om statsanslag för anläggning af åtskilliga telegraflinier inom riket. Doktor Abr. Nordström framställde den önskan, att ståndet ville, i-enlighet med hvad motionärerna hr Brun och Paul Andersson föreslagit och i likhet med hväd. ridderskapet och adeln beslutat, för anläggning af en telegraflinie emellan Sundsvall och Östersund bevilja en summa af 66,000 rdr rmt att utgå från handelsoch sjöfartsfonden, mot ersättning af riksgäldskontoret, och med honom förenade sig doktorerna Nordlander och Gumelius. För bifall till utskottets afstyrkande talade komminister Beckman, prostarne Osterman och Ljunggren på de skäl att denna telegraflinie skulle blifva dyrbar att underhålla, emedan trafiken derstädes ännu vore ganska liten. Utskottets förslag bifölls med 25 röster möt 11, som önskade doktor Nordströms förslag. Vidare förekom lagoch ekonomiutskottets utlåtande n:r 28, i anledning af återremiss rörande väckta förslag, att den heliga nattvarden må kunna omedelbart efter skriftermålet, före den allmänna gudstjensten, utdelas. Utskottet tillstyrker, att rikets ständer för sin del måtte besluta utfärdandet af en författning, hvarigenom stadgas, att om i någon församling, vid vissa tillfällen och med afseende äå särskilda omständigheter, det må anses nödvändigt att nattvardsgång anställes å annan tid än i sammanhang med den allmänna högmessogudstjensten, pastor eger att med församlingsboerna derom öfverenskommax, och för bifall härtill talade doktor Sand berg samt prosta:ne Osterman och Sonden. Doktorerna Sundberg och Säve, biskop Annerstedt och kyrkoherden Ternström yrkade afslag, på den gruvt, att i kyrkolagen finnes bestämdt; att undantag vid nödfall -härutinnan må göras; Genom votering af slogs detta utlåtande med -22 röster mot 12. Samma utskoits utlåtande nr 29, i anledning af återremiss rörande väckt förslag om fördelning på vissa år af de kostnader i och för allmänna bygg nader, som från boställen utgå, föredrogs. Utskottet har i ett föregående betänkande tillstyrkt en fördelning af dessa kostnader på 20 år, men då dett förslag af presteoch bondestånden blifvit bifall. centnertyngd på hans barnarena samvete. Hanlh kände djupt sin pligt att, om det-gällde, gålsi I döden för broderns kränkta ära; men å anvi PN TN EE -ft mm SN ER BY re