Aftonbladet – 15 september 1860, sida 2

då var mycket starkt, kan numera vara temligen svagt i förhållande till de förändringar, som på sednaste tiden egt rum uti belägringsartilleriet. Sveaborg kan numera ganska beqvämt beskjutas från flera omgifvande större och mindre holmar, och märkena efter hvad de engelska och franska mörsarebåtarne åstadkommo vittna tillräckligt, att Sveaborg icke skulle varit ointagligt, om boinbardementet fortsatts ännu några timmar eller om de al: lierade flottorna egt några landstigningstrupper ombord. I afseende på sjelfva Helsingfors vill jag blott tillägga, attstaden i åtskilliga hänseenden sträfvar framåt. Man har nyligen fått till det yttre färdigbygdt ett nytt teaterhus, beläget i ena ändan af den vackra esplanaden, bakom det lilla gamla teaterhuset, som nu skall rifvas. Bygnaden, till hvilken hr Chiewitz lemnat ritning, är vacker och tyckes vara ändamålsenligt konstruerad. Det är här hrP.Delands sällskap skall komma att spela, och man motsåg i Helsingfors med spänd väntan, hvad som numera skulle komma att bjudas dem i denna väg, och huru pass stora de krafter vore, öfver hvilka hr Deland komme att disponera, Man var för ögonblicket sysselsatt med de förberedande arbetena för nedläggning af gasledningsrör å de förnämligare gatorna. Under tiden herrskade under några mulna Augustiaftnar ett sådant egyptiskt mörker, att det var stor svårighet att komma någon hvart, och högst märkvärdigt var, atticke många olyckor inträftade vid hamnen, som genom en mängd utbygnader och afsatser är mycket villsam, och dit en mängd menniskor traskade i mörkret, för att gå ombord på ångbåtarne, som nattetid afgå både österoch vesterut. Arbetena pågå som bäst på jernvägen emellan Helsingfors och Tavastehus. Man tyckes här ha fått samma smak för jernvägsbankar, som nu råder i Sverge. Tvärtöfver Tölöviken norr om Helsingfors utlägger man en ansenlig bank, på hvilken gång efter annan sättningar inträffa. För att göra likheten med Stockholm fullständig, förlägges bangården ati Gloet, en liten sjöpuss, motsvarande vår Fatburssjö. Jernvägen löper på sin första sträckning utmed stranden af Kajsaniemi, denna lilla idylliska och landtrefliga park, der studenterna om våren så gerna uppstämma sina sånger och der de taga sina sexor i det lilla värdshuset på udden, som blifvit berömdt genom en mamsell Kajsa Wahlund, efter hvilken hela platsen blifvit skämtsamt uppkallad (Kajsaniemi — Kajsas udde) och som tyckes i Helsingfors ha haft samma betydelse som mamsell Björklund i Stockholm. Det är svårt att efter några få dagars vi s.else å en plats döma något tillförlitligt om tonen och audan derstädes. Men så vidt jag kunde uppfatta det, råder inom den bildade finska befolkningen, äfven mom tjenstemanna: klassen, en jemn och lugn frimodighet, er varm finsk patriotism och en sjelfkänsla, som icke lätt kan qväfvas eller böjas, äfven om den sättes på mycket hårda prof. Utan tvif: vel har den nationella finska rörelsen gjor mycket godt, för så vidt den afsett — icke. såsom fallet varit med ytterligheternas förfäktare, någon fiendtlighet emot den svensk: bildningen — utan endast att höja, förädle och utveckla den finska befolkningen och der igenom bevara densamma och Finland frår det öde, som drabbat länder, der massan a! befolkningen befunnit sig på en mycket låg kulturgrad och till följd deraf saknat der andliga motståndskraft, genom hvilken äfver ett litet folk kan bevara sitt lif och upprätt hålla sin egendomlighet under påtryckninger af ett mäktigt flertal. De många möten, som nyligen egt rum i Finland, landtbruksmöten, skolläraremöten, till och med prestmötena vittna om den lifaktighet som råder inom alle klasser i Fivland, om den allmänna ande som söker tillfällen att få uttala sig och ver ka för samhället. Särskildt vittnar det sätt hvarpå mer än en finsk bonde uppträdt pi landtbruksmötena, särdeles fördelaktigt on den ståndpunkt, på hvilken finska allmoger befinner sig. Jag skall sednare yttra mig nå got utförligare om flera särskilta riktningar, hvilka Finländ-på sista tiden gjort framsteg ut företagsamhet , materiel kultur och allmär anda. Jet vill synas som skulle arbetena denna väg kunna ha bättre utsigt för sig nu sedan ett något mera liberalt regeringssystem gjort sig gällande i sjelfva Ryssland. Emellertid är det åtminstone ett område, der styrelsen i Finland är mindre liberal än i Ryssland, och det är i fråga om tryckfribeten: Pe tersburgertidningarne ha på sista tiden i all mänhet fördubblats till sitt omfång, diskutere numera alla möjliga ämnen och innehålla ofte artiklar af en ganska liberal syftning, påyr kande reformer i den ena eller andra riktnin gen, eller uttryckande sympatier för frihetens och humanitetens sak. Men om en tidning : Helsingfors eller Åbo företager sig att aftrycks en dylik artikel, så händer det alltför lätt at censuren stryker densamma, äfven om de stac: kars redaktörerna kunna citera dem såsom bemtade ur officiella eller halfofficiella tidningar i Petersburg, Under ett sådant system är det svårt att på afstånd göra sig något begrepp om hvad som lefver och rörer sig ho: ett folk, och sjelfva styrelsen måste i ganska väsentlig mån stanna i okunnighet derom. I förbigående torde jag böra nämna, att så FA EE ee te. SE RENARE KS ONE: TSK FSS