Aftonbladet – 13 september 1860, sida 2

RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och Adeln. 2 Grefve C. G. Mörner nedlade sin reservation mot det under förmiddagens plenum sist fattade beslutet om ständernas beslutanderätt öfver förordningarne i och för bypoteksbanken. Derefter föredrogs sista punkten i de sammasatta utskottens betinkande n:r 25, deruti utskottet föreslår öfverförande på allmänna hypoteksbanken af landtfastighets-lånefonden, stor 7,500,000 rår rmt. Friherre W. F Tersmeden yrkade, att, med afslag å denna punkt, ståndet måtte låta denna fråga för närvarande förfalla. Deruti instämde hr C.B. Lilliehöök, isynnerhet af den orsak att lånehandlingar redan finnas inlemnade, som icke på flera år kunna utgå. Grefve C. G. Mörner yrkade på afslag, utan bifo-: gande af orden för närvarande, ty ständerna hafva redan fastställt denna fonds belopp till 1863, och således kan icke ett nytt beslut rifva upp ett redan. fattadt. Häruti instämde hr Flach, som fruktade att om man afsloge på sätt friherre Tersmeden yrkat, så skulle förslaget kunna dyka upp igen innan riksdagens slut, och af samma tanka var äfven hr, Printzenskjöld. Sedan friherre Tersmeden förklarat, att han ville detta tillägg endast för att vid nästkommande riksdag åter kunna upptaga frågan, och hr Hjärne instämt i denna åsigt, blef, på framställd proposition, förslaget föF närvarande förkastadt. De öfriga punkterna förkastades, i följd deraf, utan diskussion. Derefter föredrogs statsulskottets utlåtande n:r 165, i anlednivg af de under nuvarande riksdag framställda förslag angående inrikes skeende upplåning emot svenska, fonderade statsobligatiomer, hvilket i alla punkter bifölls, utom betråffande den 8:de, hvilken, på yrkande af grefve C. G. Mörner, återremitterades i den riktning, att dessa obligationer skulle af riksgäldskontoret uppsägas genom utlottning, hviltet vore ett sätt att göra dessa papper begärligare för allmänheten. Derefter beslöts, på yrkande af hr Bildt och grefve E, Sparre, att rikets ständer skola å lånet begära E. M:ts garanti och stadfä telse, och skulle de öfriga stånden inbjudas att uti detta beslut sig förena. Sammansatta statsoch ekonomiutsköttets utlåtande n:r 25, afstyrkande väckta motioner om statsanslag för anläggning af åtskilliga telegraflinier inom riket, föredrogs derefter och bifölls, utom hvad beträffar den föreslagna telegraflinien mellan Sundsvall och Östersund, vid hvilken, på yrkande af grefve E. Sparre och friherre W. F. Tersmeden, utskottet förslag förkastades och ståndet beslöt ett stats 66,000 rår för en telegrafledning från Ö. den punkt vid Bottniska Viken, som K. M:t sjelf behagar bestämma. För bifall till utskottets förslag, äfven i denna punkt, talade grefve Mörner, som ansåg staten hvarken hafva råd eller böra gifva sådant understöd. Samma utskotts utlåtande n:o 26, afstyrkande väckt motion om åtskilliga åtgärder för utsträckar f postföriogen och telegraferingen å Gotlard, bilölls utan disku-sion. N:o 27, afstyrkande väckt motion om befrielse för svenska ångfartyg, som göra reguliera turer, från skyldigheten att taga lots, återremitterades på yrkande af hr Bildt. För bifall till utskottets förslag talade hr Printzensköjld, och för bifall till hr Wahlströms reservation friherre W. F. Tersmeden och hr Dalman. Herr Skogman yttrade sig för utskottes förslag, men ville icke motsätta sig återremissen, och hr J. F. Fåhreus uppträdde, i anledning af ett yttrande utaf hr Skognan om att lotsen egentligen vore att anse som tullbevakniog tills tullbetjent kan komma om bord. Hr Fåhreus förklarade sig anse detta, hvad tullverket beträffade, alldeles öfverflödigt för fartyg, som gå på inrikes ort, och ville icke heller motsätta sig återremissen. N:o 28, afstyrkande väckt motion dels om nedsättning af fyroch båkafgifter jemte lötspenningar, dels om lotsarres aflönande utaf statsmedlen, bifölls utan diskussion. Sammanssatta lagoch ekonomiutskottets utlåtanden n:sis 28-31, det första tillstyrkande a:t denbeliga nattvarden niå kunna omedelbart ctter skrifter målet, före den allmänna gudstjensten utäclas. samt de öfriga afstyrkande väckta motioner, gudkändes utan diskussion. Likaså bankoutskottets utlåtande n:o 39, tillstyrkande väckt fråga om inlösen zf sedlar å daler kopparmynt, samt ekonomiutskottets utlåtande uviris 163—64; 166—68 samt 170 och 172, alla afstyrkande väckta motioner. Vid bordläggningen af lagutskottets utlåtande n:o 38, 4 ånledfing af återremmissen vid utskottets förslag till ny kookurslag, uppstot en lifig diskussion, Herr Dalman begärde att utlåtandet skulle sättas främst på foredragningslistan till nästkommande onsdag. Som skäl för dröjsmålet uppgaf hr D. att en broschyr, som upplyser frågan, utkommer om månag, för att till riksstånden utd Uppshofvet bestreds af grefve BE. Sparre, som tyckte att då broschyren icke kom ut vid frågans första behandlig, så