Aftonbladet – 13 september 1860, sida 2

ar i Victor Emanuels namn. Calabresarnesj! ntusiasm för Garibaldi är obeskriflig; ban är ör dem ett väsen af högre natur, och de orlentligt.afguda honom. Times meddelar en korrespondens från VMoteleone af den 27 Aug., hvaruti närmare edogöres för generalen Brigantis dödande och neapolitanska truppernas återtåg från denna stad. Det femtonde neapolitanska linieresementet, som hörde till brigaden Briganti, vilken den 23 på ett skymfligt sätt flyende lemnade Piales och Campos slagfält, kamperade den 25 på Miletos torg, i full upplösning, då general Briganti ankom: civilslädd till Mileto, åtföljd blott af en ridknekt, samt red öfver torget, för att begifva sig på vägen till Mönteleone. Han hade redan kommit ur sigte för soldaterna, hvilka för sent iegenkänt honom, då han vände om och red till posthuset. Då uppstod bland den beväpnade hopen ett sorl mot förrädaren; som sålt dem för tre carlini per man, sedan ropades högljudt: Lefve konungen!s Och då Briganti icke svarade derpå, lade två soldater an på honom och nedsköto hans häst, som störtade under sin ryttare; generalen, som sökte kornma på benen, blef nu skottafla för hela soldathopen, samt träffades af mer än 50 kulor och soldaterna störtade sig slutligen öfver honom med bajonettenoch sleto honom i stycken. Det stympade liket fördes in uti kyrkan men var äfven der blottstäldt för soldaternas raseri, hvilka afsleto hans hår och skögg, stoppade knallhattar i hans ögon och afbeto öronen. Generalen beskylldes af soldaterna för att hafva låtit dem svälta hela dagar igenom. Han hade vid sin ankomst till Mileto blifvit varnad. af en subalternofficer. De öfriga officerarne förböllo sig passivt vid mordets föröfvande. Sedan Briganti var död hade general Viale, som den 27 Augusti stod med 8,000 man vid .Monteleone, nedlagt kommandot, sedan 3,000 man deserterat från honom. Efter honom öfvertogs kommandot af general Ghio, som drog sig tillbaka öfver Pizzo, på hvilken marsch han redan under de första timmarne förlorade 2,000 man genom rymningar, hvarefter han gaf sig åt Garibaldis trupper. Alla dessa rymda soldater återvände hopvis till hemorten och tiggde Garibaldis folk om bröd, emedan de voro utblottade på allt. Officerarne, som uppehöllo sig i närheten af Garibaldis läger, blygdes icke öfver detta uppförande, utan voro endast betänkta på att befrämja sina: personliga intressen. Garibaldis marsch uti Calabrien gick genom en rik och vacker landsträcka. Landtfölket skildras såsom. en vacker och intelligent menniskorace; likväl märkte man på inskränktheten af deras idekrets samt på deras boningars och vägarnes. förfall det bourbonska herraväldets följder. Deras hänförelse och gästfrihet till förmän för deras befriare var gränslös. Presterna ställde sig mest på Garibaldis sida. Endast biskopen af Mileto, som vunnit sin befordran i anledning af handlingar; som göra honom hatad af folket, hade begifvit sig på flykten. TURKIET. Den eldsvåda, som den 27 Aug. hemsökte Smyrna och ödelade grekiska qvarteret San Dimitre, förstörde 1500 till 200) hus, hvilka till största delen voro af trä. Inom mindre än tre dagar hade 3000 pund sterling blifvit insamlade till understöd ät de brandskadade. Många familjer funno en tillflykt uti de engelska, holländska och österrikiska höspitalen. Turkiska befolkningens hållning var lugnande.