Aftonbladet – 8 september 1860, sida 2

symmetri, som en sålunda planmässigt anlagd stad kan erhålla. Såsom ett litet profstycke af det gamla Helsingfors ser man den s. k. Skatudden presentera en samling af gråa träruckel, som bilda en ganska egen kontrast emot den närbelägna präktigaste delen af stader. För den, som ser sakerna med turistens öga, tager det der lilla Skatuddspartiet sig ganska pikant ut; men för många Helsingforsboer utgör det en nagel i ögat, isynnerhet som platsen icke är välkänd, utan skall vara en tillflyktsort för Helsingfors mysterier och i åtskilligt spela samma roll som Hvita bergen och Tyskbagarbergen i Stockholm. Den präktigaste af de offentliga platserna är Senatstorget, Här finner man liksom symboliskt konceentreradt hvad som ger Helsingfors stad dess betydelse, och anblicken af de väldiga byggnader, som omgifva platsen, är verkligen imponerande. , Hela östra sidan af torget intages af Senatshuset, vackert till stil (med magnifika korintbiska kolonner) och kolossalt till sina dimensioner, men också inrymmande alla landets centrala administrat:onsverk, finska senatens departementer och expeditioner med alla underlydande direktioner och förvaltningar och derjemte Finlands bank, Nylands länsstyrelse m. m. Hitserman dagligen de äldre och yngre ;männen i verken ställa sina steg och trottoiren utmed den sida af byggnaden, som vetter åt Alexandersgatan, har också erhållit den skämtsamma benämningen embetsmannabanan,. Gentemoöt Senatebuset ligger universitetshuset, alldeles motsvarande det förra både i storlek och anordning (ehuru med joniska kolonner) och upptagande torgets hela vestra sida. Det är förträffligt inrättadt och inrymmer solennitetssal och auditorier, sessionssalar för konsistorium och fakulteterna, lokaler för universitetets kansli, ränteri och öfriga förvaltning samt de festa af dess samlingar. Invid sjelfva universitetshuset har under de sednåste åren blifvit uppförd en ienkel och värdig stil hållen biblioteksbyggnad. Universitetets astronomiska observatorium intager en hela staden dominerande plats på höjden af Ulrikasborgsraktens berg, och vid Unionsgatan, ett stycke från universitetet, finner man en byggnad för anatomiska och kemiska studier eller en anatomisk-kemisk institution såsom det skulle heta efter det moderna Upsalaspråket, samt ett stort oeh väl anordnadt kliniskt institut. Vid slätet at samma gåta ser maa len vackra botaniska trädgården, stötånde omedelbart intill Kajsaniemis park och inrymnande åtskilliga växthus och ett boställe för professorn i botaniken, så prydligt och välbeläset, att. man verkligen förundrar sig deröfver, att. den nuvarande innehafvareniaf denna befattning icke tyckes kunna trifvas der, utan stanaar I Paris, på en år efter annat förnyad permision: Södra sidan af Senatstorget upptages hufvudsakligen af en byggnad, representerande Helsingfors kommun. Det är stadens rådhus och poliskammare, såsom en inskription på svenska, ryska och finska gifver vid handen. I allmänhet märker man på offentliga inskriptioner och på skyltar, attman här befinner. sig tjugo mil längre mot öster äni Åbo. I Åbo Ivoro de flesta sådana inskrifter affattade enI dast på svenska eller också på svenska och finska; antalet af ryska inskrifter var mycket ringa. I Helsingfors äro nästan alla skyltar och etiketter affattade på både svenska och ryska; finska inskrif:er förekomma iycket sällan. Från de enskilda industriidkarnes sida bar detta sin grund deri, att den omgifvande trakten, största delen af Nylands län, är bebodd af endast svensktalande allmoge samt fatt den stora mängd af ryska militärpersoner, j som äro förlagda i Helsingfors och Sveaborg, 1 jemte de ryska badgäster, som vistas här om sowrarne, utgöra en ganska väsentlig del jat deras kunder och afnämare. 1 Den norra sidan af Senatstorget upptages Jaf stadens förnämsta kyrka, :Nicolaikyrkan. I Mängden af Helsingforsboer äro utan tvifvel mycket stolta öfver denna präktiga? kyrka. I Den har också ett läge, som gör den synbar vidt omkring, på en hög terrass, till hvilken leder en väldig trappa af 46 trappsteg, upptagande hela bredden af torgets ena sida. .I Såsom en dekoration för staden tager den sig Jock på afstånd ganska ståtligt ut; man skönjer dess höga kupoler redan långt ute i hafvet, liksom man äfven från hufvudkupolen har en den herrligaste utsigt öfver Helsingfors och dess omgifningar. Men betraktar man närmare denna stora och dyrbara byggnad, på hvilken lärer ha arbetats i tjugo år, -jså gör den ett störande och föga behagligt i fintryck, genom den anspråksfullhet, som der uppenbarar sig, i förening med: den framträdande bristen på architektonisk stil, helhet och harmoni. Vissa partier deraf kunna, tagna för sjelfva, vara ganska vackra, t. ex. den korinthiska hufvudfagaden, men de särskilda delarne stå i strid med hvarandra och det hela gör ett intryck af skryt, buller och oreda, af någonting, som högröstaut och genom förnäma fasoner och iånta grannlåter söker göra -Isig bemärkt, i stället för att imponera genom det lugna majestät, som anstår en kristen kyrka. Architekten bar synbarligen låtit imponera på sig af den nyryska kyrkostil, som i sednare tider utvecklat sig på den gamla byzanÅtinska grunden. Men då han till de af byzantinska och tartariska reminiscenser sammanväfda elementerna, de många kupolerna I med sin prålande och bizarra utsiring, sina guldglänsande stjernor på himmelsblå grund, fogat partier, i hvilka den mest utvecklade Joch blomstrande korinthiska byggnadsstil framIträder, så blir det hela i högsta grad virrigt och för konstvännen nästan vidrigt. TADS SEAT SE BORTSETT ESSEN rt I repost, snedt emot spegeln, och bevakade sin I brors minsta rörelse med nyfiken otålighet. Ti Under tiden försökte Clemence, som icke dtordes blicka åt spegelny och som var nära latt förgås af orolig väntan, attinleda ett sam