Aftonbladet – 29 augusti 1860, sida 3

gåfvo oss gästfrihet; jag bevarar för dem en evig erkänsla, derom kunna de vara förvissade. I lägret, der vi ledo brist på allt det nödvändigaste, och der jag sannerligen ej skulle haft. ens en näsduk att gifva den stackars barnaföderskan, skulle hon ej kunnat med seger genomgå det svåra ögonblick, då qvinnan behöfver så mycken styrka och så mycken omvårdnad. Jag beslöt, för att hjelpa mina stackars älsklingar, företaga en liten resa till Settembrina, för att anskaffa kläder. Jag hade goda vänner der, och bland dem en förträfflig man vid namn Bungini; jag begaf mig således å väg genom det öfversvämmade landet, der vattnet steg upp till magen på min häst; jag färdades öfver en fordom odlad slätt, benämnd Rossa-Velha, der jag träffade lancierkaptenen Massimo; han var befälhafvare för bevakningen: öfver hästarne på detta förträffliga vinterbete. Jag ankomndit en: afton under ett störtregn; och då följande dagen ej var bättre, gjorde den gode kaptenen allt. för att förmå mig stanna qvar: : Men anledningen till min resa låg mig alltför mycket på bjertat, för att jag skulle kunna låta hejda mig på vägen, och trots denna gode väns protester, begafiag migråter å väg öfver fälten, som liknade en ofantlig sjö; Efter ett par mils ridt fick jag höra.en liflig gevärseld från det håll, hvarifråv jag kommit; jag. betogs af dystraaningar, men kunde ej vända om. , Jag kom således till Settembrina, der jag köpte de. få artiklar jag behöfde, hvarpå jag, alltjemnt orolig öfver. den gevärseld jag förnummit, begaf jag mig på väg till Säint-Simon; då jag rastade i Rossa-Velha, erför jag orsaken till skjutningen och den sorgliga tilldragelse, som timat samma dag jag Fed derifrån,