Aftonbladet – 29 augusti 1860, sida 3

j hade: inrättat ett embetsverk enkom för stätistiken låta afbbtet verkställas på tvenne håll, hvilket vor både dyrare och osäkrafe. Mot utskottets förslag talade firr Carlheim-Gyllen sköld, Printzenskjöld,. Olivecrona och Fabnehbjelm hvilka alla ansågo att brottmålsstatistikens göromå fortfarande böra sortera under landets högsta juri diska myndighet. Hr Printzenskjöld ansåg central byrån alltför ny, för att man om dess verksamhet skulle kuvna fälla någöt bestämdt omdöme, och ladt mycken vigt på att:här icke. vord: fråga oni tabel lernas beskaffenhet, utan omm arbetet med deras upp görande; . Fann det högst olämpligt att på detta sätt besvära K. Maj:t — ty man kan ju önska att rege ringen skall göra allt möjligt, ssåfida ömständigheterna medgifvar, såsom att indraga hofrättef, kammarkollegium , kommerskollegium. etc: Hr Fahne: hbjelm omtalade sin erfarenhet från den tid då han biträdde med uppgörande af dessa tabeller, och ansåg att till och med det mera underordnade arbetet dervid kräfde-en starfligs juridisk bildning. Då dessutom fångvårdsstatistiken sorterar under fångstyrelsen, och skolstatistiken under ecklesiastikdepartementet, så borde öckså brottmålsstatistiken fortfarande sortera under justitiedepartementet. Hr Hjärne uppträdde med upplysningar om hvad han inom utskottet gjort för att hindra förslaget om skrifyvelsens afsändande, samt förklarade sig hvarkern vara med eller mot förslaget. Sedan derpå hr Cederschiöld beklagat att hr Printzenskjöld: icke kunde läsa innantill, hvilket be visades deraf att han läst såvida omständigheterna medgifva, i stallet för så snart etc. etc, som ut: skottet sagt, så förklarades på framställd proposition de flesta rösterna bafva varit för bifall. Hr Printzenskjöld begärde då votering, hvilken utföll så, att utskottets förslag förkastades med 26 röster emot 14, hvarefter ståndet åtskildes kl; tre qvart till 10. Borgareståndet: I detta plenum. förehade ståndet till behandling statsutskottets utlåtande: n:r 159; i anledning al riksståndens skiljaktiga beslut i vissa delar, rörande vegleringen af utgifterna under riksstatens 2.dra. 3:dje, . 4:de, 5:te, 6:te och 7:de hufvudtitlar samt inehållande voteringspropositioner öfver åtskilliga frå sor, som skola hänskjutas till afgörande i förstärkt tatsutskott. Vid 3:dje punkten, som innehåller voteringspropoition, om aflöningsanslagen för jästitiestatsoch juitiekanslersexpeditionen skola på ordinarie stat deinitivt uppföras, eller icke, uppstod en längre de vatt. Hr Björck ogillade voteringspropositionen härmm, ånseende att denna fråga enligt 69.4 R. F..ej kunde. göras till föremål för omröstning i förstärkt tatsutskott, .utan .måste anses förfallen, såsom af vå stånd afslagen; för öfrigt åberopande Sin feserration, hvari ht Hjerta instämde! För en motsatt sigt samt bifall till voteringspröpositionen talade leremot hrr Köck, Gråå, Lallerstedt, Wern och Träsård; hvilka icke i den åberopade grundlagsparagraen, ej heller i ahdra dermed sammanhängande paagrafer kunde se något hinder, utan snarare ett töd härför, utom att det förut varit. gällande prais... Frågan om lönernas uppförande på ordinarie tat eller ej måste. ovilkorligen anses-tillhöra hvad i 9 menas med Statens reglerandes.: i Häremotannärkte hr Björek, att ett fall, liknånde dettä; verkigen förekommit till omröstning i förstärkt statstskott vid en föregående riksdag, men man borde j derföre till regel upphöja ett misstag, som man egått och som enligt hans förmenande stode i strid ned grundlagen. Vid votering godkändes voteingspropositionen med. 28 röster mot -22:; Sedan enna principfråga blifvit afgjord; godkändes de påöljande voteringspfopositionerna utan : diskussion, varefter ståndet åtskildes.