Aftonbladet – 29 augusti 1860, sida 3

GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och -Adeln. Statsutskottets memorial n:o 159, innehållande in bjudningar och voteringspropositioner i anledning af ståndens olika beslut rörande de 7 första hufrudtitlarne, föredrogs, och antogos alla propositionerna, utom vid 24:de punkten, uti hvilken ståndet med antagande af utskottets inbjudning frångick sitt förut fattade beslut, hvadan således voteringen förföll. Derefter föredrogs och godkändes samma utskotts betänkande n:o 162, tillstyrkande 400 rdrs pension åt landskamreraren Hambrei enka. På framställning af grefvarne Lagerbjelke och H. E. Taube samt hr Hjärne beslöts att statsutskottets utlåtande n:o 160, om anslag för diverse jernvägsanläggningar, skulle sättas främst på föredragningslistan till onsdagen den 5 September. Derefter föredrogs lagutskottets memorial n:o 46 med förslag till voteringspropositioner i anledning at riksståndens olika beslut i fråga om Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ny lag angående mord, dråp och annan misshandel. Vid första punkten uppstod en längre diskussion. Hrr Dalman och Printzenskjöld ansågo att.ingen votering om första 4 grundlagsenligt kunde förekomma, enär två stånd antagit regeringens förslag, och två utskottets tillägg om de mildrande omständigheterna, Hr Dalman yttrade särskildt sin fruktan för att utskottets förslag icke skulle få majoritet för sig i det förstärkta utskottet, om åt domaren gåfves rättighet att förvandla dödsstraffet till straffarbete på lifstid eller på vissa år. Förklarade sig icke vilja begära votering, men ville nedlägga sin reservation mot antagande af voteringspropositionen. Grefve E. Sparre och frib. M. Armfelt försvarade utskottets förslag. Grefve Sparre fästade uppmärksamheten på att detta vore ett nytt lagförslag, och icke fråga om. att ändra en gammal lag; således kunde hr Dalmans första yttrande bär icke tillämpas. Utskottets förslag är dessutom icke något til lägg, det är en förändring af hela principen. Be träffande br Dalmans fruktan att förändringen icke skulle få majoriteten för sig, så blefve det en annan fråga. Det vore ganska vigt att af sådan anledning undertrycka en annan mening än sin egen, men detta tillåter icke grundlagen. Konungen måste hafva ett svar på sin proposition,och hurudetta skall tillgå otan att frågan afgöres i förstärkt utskott kunde talaren icke fatta. 3 På framställd proposition gödkändes voteringspropositionen .samt den i andra punkten utan diskussion. Hr Printzenskjölds inbjudningsförslag angående bevillningsbetänkandet -öordlades för andra gången. Ekonomiutskottets betänkande n:o 146, tillstyrkande en skrifvelse till K. Maj:t, åsyftande att brottmålsstatistikens tabellarbete måtte öfverfiyttas från justitiestatsexpeditionen och till statistiska centralbyrån så snart omständigheterna sådant medgifvar, föranledde em lång och litlig diskussion. För utskottets förslag uppträdde hir Nordenfelt, Dalmår och G. Cederschiöld, hvilka alla ansågo att de statistiska uppgifterna skulle vinha på ett sådant ombyte. Hr Dalman uttalade ett ganska skarpt klander öfver tabellernas uppställning och innehåll samtderas sätt att karakterisera brötten, genom att ibland dem upptaga sådana saker som förseelser mot ,åkaretaxan, försummad snöplegving, väglagning och mera dylikt. På detta sätt figurerar Sverge i utländningens. ögon såsom ett ganskå osedligt land: Det vore dockorättvist att skylla justitiemimstern för dessa brister, han har allt för mycket annat att göra för att känna granska dessa tabeller. Detsamma tyckte äfven hr Cederschiöld; som ansåg fråga egentligen vara huruvida justitieministern hädanefter skall skrifva sitt namn under dessa tabeller eller icke. . Hr Nordenfelt ansåg det ur praktisk synpunkt orätt att, då man månkrater MR dere ett Ela Än? otid nara ÖN