Aftonbladet – 27 augusti 1860, sida 3

dana som Sicilien nu i tre månader genomil gått, kan man ej vänta, att skatterna skola -inflyta så särdeles regelbundet. Dessutom voro många af de skatter, som den fordna styrelsen pålade, så förhatliga, att de icke i) kunde bibehållas, och olyckligtvis voro dessa just de mest inbringande. Men äfven indrif: vandet af de skatter, som stå qvar, möter I svårigheter... Den mest betydande bland dessa lär Jandskatten (fondiaria), hvilken betalas TI hvar fjerde månad. Begreppet om frihet är Jinom alla länders lägre klasser identiskt med upphörande af alla skatter. I Sicilien tyckas åtskilliga af de högre klasserna betrakta saken på ungefär samma sätt. Man kan af allt detta se, att det stora vilkoret för krigföring — penningar — är lika nödvändigt i befrielsekrig som eljest. Sicilien har stora resurser, men de behöfva tid och förändrade omständigheter för att utvecklas. Den 1 Augusti på aftonen. General Clary har nu afrest till Neapel. Förhållandet är, att utom sitt uppdrag som underhandlare, hvilket han först i sista ögonblicket åtog sig, har han erhållit en formlig befallning att infinna sig vid hofvet. för att försvara sig mot de anklagelser öfverste Bosco riktat emot honom. Den sednare säges skjuta skulden på honom för olyckan vid Milazzo, förklarandeatt man på förhand öfverenskommit, det förstärkningar skulle sändas efter första kolonnen, något som dock icke skett. Vi hafva hört att Clarys ursäkt skulle vara, det han sjelf hotades af kolonnen från Catania. Den 2 Augusti. I dag på morgonen åtföljde jag Garibaldi på hans vanliga besök vid Faro. Hvilken årstid det än vara må, stiger Garibaldi alltid upp 1 dagningen, och det är dessa tidiga timmar han kallar sina egna, under hvilka han älskar att försjunka i sina vakna drömmar, eller in!åta sig i -förtroliga samtal; Antingen han är hemma eller i; fält, har hamn den vanan att ströfva omkring åt alla håll, utan att lemna en enda punkt af grannskapet obesökt. Han visar framför allt en stor böjelse att bestiga alla höga kullar och torn, från hvilka man har den vidsträcktaste utsigten i grannskapet. Det var under dessa tidiga morgonpromenader nära byn Quarto i bergen kring Genua, som han utarbetade planen till! :siv landstigning på Sicilien, liksom häl på Pizzo di Ficos höjder beslöt sig för det djerfva anfallet på Palermo. Fyrtornet vid Faro kommer väl säkerligen också att blifva platsen der någon stor id af honom kommer att födas, ty ej en enda morgon går förbi utan att Garibaldi synes på denna sin favoritplats. Hans närvaro vid Faro under denna tid är dock äfven nödvändig för att påskynda och lifva arbetandet på de verk, som der hålla på att utföras. Garibaldi dröjer aldrig för att vänta på någon, lika litet som tiden sjelf, och jag uraktlät derföre ej att stiga upp med dagen. Han bor i kungliga palatset och har som vanligt lemnat de större rumraen åt sin svit. Sjelf bar han slagit sig ned i ett litet hörnrum, hvilket på en gång utgör hans sofoch arbetsrum. Han hade just klädt sig, då jag inträdde hos honom, och gick fram och tillbaka i rummet, som var sparsamt upplyst af morgonens första gråaktiga ljus. Kaffe med några hårda skorpor hade blifvit framsatt till frukost på ett litet bord, betäckt af papper, medan i de andra delarne: af rummet lågo i pittoresk oordning papper, modellvapen, reffelgevär, musköter, svärd och revolvers, prof på soldatrationer och cigarrer. Han välkomnade mig med en hjertlig handtryckning, gick några slag i rummet, stannade åter och frågade mig: ,Kommer ni ihåg Carme della Morte af Ugo Foscolo,? Då jag erkände min okunnighet, började han för mig deklamera det med allt det uttryck, som kan inläggas i denna sublima sång. Då han slutat, satte vi oss ned att dricka kaffe, talade om poesi och om den öfverlägsenhet som versi sciolti ha öfver rimmade skaldestycken. Vagnen var i ordning och vi foro genom de ännu tysta gatorna mot Marinan. Det är omkring nio miles väg till Faro. Nästan utefter hela denna sträcka ligga boningshus, villör och byar. Den. intill staden närmast liggande delen af vägen är i vanliga tider under sommaren den egentliga aftonpromenaden. Också är denna nejd mycket vacker, med på ena sidan den djupblåa sjön, i hvilken Messinas hvita hus och murar spegla sig, samt de pittoreska fiskarbåtarne uppdragna på lånd. och på den andra de rika kullarne, som gå ned sända till vägen, betäckta af en djupgrön, tropisk vegetation. Framför er ligger i en graciös kroklinie den sandiga udden, med Faro på sin yttersta spets. På andra sidan sundet höja sig Calabriens berg ochVilla San-Giovannis samt Reggios hvita byggnader, badande i sjön. Man har svårt att säga om denna tafla är mera tjusande då den öfvergjutes af aftonens varma kolorit än när den höljes af morgonens rosiga dimslöja. Ehuru solen knappast hunnit gå upp då vi lemnade staden, voro likväl det fattigare folkets boningar-redan öppna. Barnen lekte på bafsstranden, och de äldre tittade ut genom fönstren eller stodo i dörrarne, för att helsa sin frälsare, såsom de kalla Garibaldi. Män. qvinnor: och barn tycktes betrakta honom son en gammal bekant och helsade honom med sina bästa leenden. De passa ordentligt pi då-han kommer, ty de veta att han hvarj: morgon skall göra det. . Genom att sålunda — — ———rr——————a— —Ä— -Xeeeee— a vertala henne att handla emot sin öfvertygelsc som jag skulle kunna uthärda att åter förlora