Aftonbladet – 8 augusti 1860, sida 3

genom skulle7intränga i de folkvalda Sstånden, uta! att någon reprocitet kunde-ega rum.fäHr Sundblac instämde. Bankoutskottets betänkande nr 32, angående före skrifterna i 1:sta, 2:dra och 3:dje artiklarna af banko reglementet, bifölls med den förändring af 11:te mom. som föreslögs af hr Björck, att rättighet till pensior skulle utsträckas till bankens tjenstemän äfven i de fall, hvarom 57 1 mom. handlar. 5:te punkten tillstyrkande, att banktjenstemännens löner fortfa rande må utgå å exstra stat, godkändes efter vote ring med 27 röster mot 13, på framställning af hri Ekman, Wallenberg, Björck och Ridderstad, hvaremo: hrr Thollander, Lindeström, Ekholm och Rydin talade ör bifall till riksarkivarien Nordströms reservation Lagutskottets betänkande nr 41, tillstyrkande vissa ör -ndringar med anledning af väckta motioner om ipphäfvande af bysättning, återremitterades på grund sf gjorda anmärkningar, hufvudsakligen för att: ubriken skulle upptagas de författningar, som genom wntagandet af denna nya lag komme att upphäfvas. Förhållandet med bysättning för vexlar framkallade ågra meningsskiljaktigheter, men det nya stadgan let ansågs dock innebära tillräcklig säkerhet för borsenärerna äfven för detta fall. Vidare förekom samma utskotts betänkande nr 42, i sin första del afstyrkande väckta motioner om förindrad lagstiftning för upprättande af bouppteckning. För bifall till motionärernas framställning talade hrr Sundvallsson, Lindeström, Lovån och Sundblad, hvarmot-hrr Kistner, Lindstedt och Björk yrkade bifalj till utskottets afstyrkande. Hr Björck medgaf, att han visserligen gillade syftingen af motionen, men fann för närvarande prakiska hinder möta för den förändring den åsyftade. Efter votering med 20 röster mot 15 bifölls utskotets. framställning i denna del. Plenum fortsättes i afton. Bondeståndet, Anders Persson från Malmöhus län väckte motion, att ståndet måtte i enskild skrifvelse till regeringen örnya ständernas vid förra riksdagen gjorda anhållan, att postbefordringen måtte ske på jernväg äfven på södra stambanan, liksom på den vestra, i män som jernvägen blifver färdig. Derefter förekom statsutskottets utlåtande n:r 145, angående förändring af sättet för markegångsprisens bestämmande. Utskottets framställningar afslogos och frågorna återremitterades. till ny behandling, sedan motionärerna Söderholz och Lönn, understödda af flera andra talare, förordat ett sådant beslut. Deremot biföllos utan diskussion samma utskotts utlåtande n:r 146 och memorial n:r 147. Lagutskottets betänkande angående upphäfvande af bysättning godkändes enhälligt utan diskussion; men af samma utskotts betänkande n;r 42, om förändrad lagstiftning angående bouppteckning och vård om död mans bo, återremitterades första punkten på yrkande af motionären Nettelbladt med flere, och gillades blott den andra punkten. Samma utskotts betänkande n:r 43, angående ändringar i inteckningslagarne, bifölls i första punkten, men återremitterades i den andra på yrkande af motionären C. A. Larsson. j Konstitutionsutskottets memorialn:o 54, angående den af Ola Jönsson från Malmöhus län framställda anmärkningen emot konungens rådgifvare för deras underlåtenhet att afstyrka de sednaste adelsutnämningarne, gaf an!ednivg till en diskussion. som på det lifligaste. sysselsatte ståndet och åbörarne. Sedan Ola Jönsson i ett varmt föredrag försvarat sin anmärkning och angripit utskottets behandling af frågan, uppträdd2 Östman och. sökte försvara regeringen med påståendet, att saken vore af ringa vigt; men detta hadeendast till följd att så många flera uttalade sig emot såväl Östmans uppfattning som regeringens åtgörande. OC. A. Larsson, Svensen, Per Nilsson, Rosenberg, Nettelbladt, Gross, Måns Månsson, Lundahl, Uhr, Jöns Persson och Lars Ersson samt.många, som med dem ihstämde, uttaläde sitt ogillande af adelsutnämningarne, och Östman stod ensam såsom regeringens försvarare, understödd endast af Johannes Nilsson från Bohus lån, som med honom instämde. Resultatet blef att utskottets utlåtande ogillades; men vid betraktande deraf, att rådgifvareåtgärden vid nästa riksdag kan underkastas ny pröfning vid granskningen af statsrådsprotokollerna, lät man dock dervid bero. Konstitutiönsutskottets .memorialer n:ris 55 och 56 biföllos utan diskussion. Likaså lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 24 samt ekonomiutskottets betänkanden n:ris 132, 133 och 134. Vid ekonomiutskottets betänkande n:r -135, angående O. Svebilii motion om generalguvernörskapet på Gotland, uppstod deremot en läng och rätt liflig diskussion, som slutades med ogillande af utskottets framställning och återremissaf frågan med dervid gjorda anmärkningar. För diskussionen angående adelsutnämningarne och generalguverförskapet på Gotland skall närmare redögörelse meddelas. a— X! 1