Aftonbladet – 8 augusti 1860, sida 3

Bankoutskottets memorial n:r 32, angående förekritterna i 1:a, 2:a och 3:e artiklarne af bankoreg!ementet, blef punktvis föredraget. 5:te punkten, uti hvilken utskottet föreslår att banxens embetsoch tjehstemän samt betjente skola unter nästa statsregleringsperiod få bibehålla den tillälliga löneförhöjning, som vid sista riksdagen beviljades, förkastades på yrkan-?e af hr Ebrenhoff och intogs i stället det i riksarkivarien Nordströms reervation framställda förslag, att de tillfälliga löneörböjningarne skola på ordinarie stat uppföras, med vilkor för tjenstemännen att underkasta sig den ökade tjenstgöring, som kan blifva en följd af bankens örändrade organisation. I följd af detta beslut bifölls 7:e punkten med nåzon förändring i sifferuppställningen, och utgick den I1:te pnnkten. Öfriga punkter godkändes utan diskussion. Lagutskottets betänkande n:r 41, i anledning af väckta motioner om upphäfvande af bysättning, blef ierefter föredraget och föranledde en längre diskussion. För intagande bland undantagen uti utskottets örslag äfven utaf den utländska vexeln, talade hr Olivekrona som befarade att ett motsatt förhållande kulle inverka menligt på vår utländska kredit. För vifall till utskottets förslag yttrade sig hr v. Koch, hvilken påpekade att det icke vore fråga om upphäfvande af annat än den omedelbara bysättningen; och förklarade sig med nöje rösta för ett förslag, som han sjelf väckt och förordat uti lagberedningen. Att detta skulle förstöra vår utländska kredit, kunde tal. icke inse, ty bysättningen qvarstår ju, fastän först skulle utredas om tillgångar på annat sätt finnas. De som låna ut penningar för att bysätta, äro endast procentare och må stå sitt kast. Tal. önskade blott stt de ord i ingressen, som tyda på att förslagets antagande skulle vara beroende af nya konkurslagens antagande. Om denna antoges eller icke, ansåg tal. det här ifrågavarande förslaget lika vigtigt och lika utförbart. För bifall talade vidare grefve E. Sparre uti ett längre och sakrikt föredrag, hvaruti han bland annat uttalade den mening, att staten icke kan ådöma ett straff, der intet brott är begånget. Och så länge det icke är ett brott att låna, kan ettstrafficke vara rättvist, hvadan bysättningstvångets dom är fälld. I fråga om undantag för den utländska vexeln, kunde tal: icke inse hvarföre vi skulle lagstifta till fördel för utlänningen, då vi icke g:fvit oss sjelfva samma fördel. Bysättningen tillämpas endast mot sådana som ingenting ;ega, eller också mot sådana, hvilkas slägtingar och vänner man vill tvinga ått betala för dem; inom den större affärsverlden tillämpas det aldrig. Bästa beviset derpå vore, att den af Stockholms köpmän, som mest drifver handel med utländska vexlar, icke en gång vetat att bysättningsansvar funnits i fråga om utländska vexlar. Vilkoret i fråga om den nya konkurslagens antagande hade tillkommit för att lugna dem som annars: kunnat anse Tatt man gått för långt, hvarför tal. önskade att det måtte qvarstå. Hr Printzenskjöld uppträdde emot grefve Sparres anförande och ins:ämde uti hr Olivekronas yrkande. Hr Åkerman förklarade, att han gerna skulle bifalla förslaget, om han blott kunde vara öfvertygad om, att det skulle utrota borgenssystemet, hvilket hos oss urartat derhän, att man endast lemnar sin egen person som hypötek. På framställd proposition bifölls utskottets förslag med rättsatt sedan besluta öfver hrr v. Kochs och Olivekronas yrkanden. Hr von Kocks förslag, om borttagande af det ofvannämnde vilkoret, blef genom begärd votering med 27 röster mot 9 af ståndet bifallet: Hr . Olivekronas förslag förkastades utan votering, hvarefter ståndet beslöt, att de öfriga stånden skulle inbjudas att i detta beslut sig förena. Samma utskotts betänkanden n:r 42, i anledning af väckta motioner om förändrad lagstiftning i fråga om upprättande af bouppteckning, äfvensom rörande vården af död mans bo, samt n:r 43, i anledning af gjorda framställningar om ändring uti och tillägg till vissa delar af 7:de kap. rättegångsbalken, angående inteckning i fast egendom, biföllos utan diskussion. Konstitutionsutskottets memorial n:r 54, angående en af riksdagsfullmäktigen Ola Jönsson från Malmöhus län anmäld anledning till anmärkning, föranledde en kort diskussion. Hr Printzenskjöld ansåg utskottet obefogadt att anmäla en sådan anmärkning för ständerna, och önskade, att memorialet måtte med ogillande läggas till handlingarne. Friherre Paykull försvarade utskottets rätt att gå tillväga, och friherre A. C. Raab instämde deruti. Memorialet lades utan omdöme till handlingarne, sedan landtmarskalken förklarat sig icke kunna framställa den af hr Printzenskjöld. begärda. propositionen: : Ekonömiutskottets memorial n:ris 138, 140—144, i anledning af gjorda återremisser, lades till handlingarne, Ståndet åtskildes kl. ,3 e. m. Prosteståndet. Till ytterligare suppleanter i ståtsutskottet utsågos elektorerna doktor Collen och prosten Tegnår. Härefter föredrogs lagutskottets betän! ande n:o 41, tillstyrkande upphäfvande af bysättning. Riksarkivarien Nordström förklarade att han ansåg det ganska vådligt att borttaga bysättning för vexelskulder, hvarföre han yrkade återremiss af betänkandet, med förklarande att ståndet ej godkände nägot upphöfvande af bysättning för vexelskuld. Doktor Almqvist och domprosten Knös talade för återremiss utan tillägg: Betänkandet blef till utskottet återremitteradt i enlighet med riksarkivarien Nordströms yrkande. Utan diskussion bifölls: Lagutskottets betänkande n:o 43, i anledning af gjorda framställningar om ändring uti och tillägg till vissa delar af 7 kap: rättegångsbalken sådant det lyder uti kongl. förordningen angående inteckning i fast egendom, den 13 Juli 1818; konstitutionsutskottets memorial n:o 55, med voteringspropositioner rörande utskottets framställda förslag till ändring i riksdagsordningens föreskrifter om presteståndets representationsrätt; lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 24, tillstyrkande en skrifvelse till Kongl. Maj:t i anledning af väckta motioner om utfärdande af ny sjölag; samt ekonomi utskottets betänkande n:ris 132—137, om tillägg till och ändring i gällande förordningar om jagt och djurfång, angående ändringar i nu gällande författningar om jagt och djurfång, om kolonien S:t Bartbelemys skiljande från svenska kronan, om skiljande af landshöfdingeoch militärbefälbafvare-embetena på Gotland, om utgifvande från trycket af sammandrag utaf alla de författningar, som röra bebyggande, vård och underbåll af civila och ecklesiastika boställen samt om slöjdskolors inrättande i hvarje län. Statsutskottets memorial n:o 147, i anledning af erhållen återremiss i utlåtandet p:o 101 i fråga om förändrade grunder för mjöloch sågqvarnens beskattning förekom härefter. Presteståndet förklarade, då utlåtandet n:o 101 behandlades, att det ansåge statsutskottet tillsammans med bevillningsutskottet böra behandla denna fråga. Utskottet tillkännager i detta memorial, att det ej haft skäl att frångå sin förra hemställan, utan inbjuder presteståndet att i borgareståndets godkännande beslut instämma; På framställning af biskop Annerstedt, med hvilken: prosten Lindberg instämde, afslog ståndet denna inbjudning, äfvensom ståndet afslog utskottets förslag i ofvannämnde utlåtande n:o 101. Prosten Sonden och doktor Schram önskade vidblifvande af det förra beslutet att frågan borde af sammansatta -stats--:och bevillniogsutskottet behandlas. ? Borgaroständet. I dagens plenum, föredrogs först konstitutionsutskottets memorial n:r 52 med förslag till ändring i 16 och 22 4 riksdagsordningen, rörande vilkoren för valbarhet till riksdagsman, som godkändes att hvila till srundlags plig bebandling vid nästa riksdag; efter At -—