Aftonbladet – 4 augusti 1860, sida 3

prosten :Sonden, hvari han, som föreslagit der högre tullsatsen, utvecklar skälen for sin åsig Af de nämnda, ättriksuppsatserna nämna v i första. rummet:en af hr professor Wilanäc utgifven broschyr: Attikan, ett! lösrycktblax wu tullagstiftningen. Den innebåller en med måg bilagor försedd historik af ättiktullens behind. ling svid. denna riksdag och afser egentlig: att. . vederlägga ett af-öfverdirektören Svyfi: afgifvet; af :bevillningsutskottet åberopadt vt låtande i ämnet. Författaren ådägalägger, al br Styffe, Som uppgifvit att af I R alkoha erhålles 77, ättiksprit, afgilvit detta ulå tande, icke ex officio, utan:såsom. privatna:. och att det alltså icke förtjenar mera afseend änden privata uppgiften af professoren ik. misk teknologi, tr Ullgren, att 1 I sprit gå: upphof till 6V, ättiksprit, eller författares egen, på åberopad erfarenhet stödda uppgift. att vid tillverkning i stort erhålles af 1; al kohol-blött 5 ättiksprit. Fr Wilander,sot uppgifver den årliga förbrukningen till I., millioner kånnor, kommer till den slutsats, : tullen bör vara nio öre pr 8. Dernäst nämna -vi-en skrift, undertecku:: Icke :prohibitist, -men -älskare af rätt och schning. Den; såsom vi tro oss veta, för: ät. fabrikationen icke alldeles främmande för::i tarens hufvudsakligaste uppgifter äro: 1:o att hr Wilander uppgifvit ättikskonsumtioren för -högt, då han beräknat den till 1, million ban oor. Författaren, som. säger sig känna alla I landii varande fabriker, uppräknar dem och beräknar deras årliga tillverkning : till sammanlagdt högst 220,6( kannor, hvadan förlidet års import skulle utgöra vida störte. del af hela landets förbrukning än enlig hr Wilanders beräkning; 2:0 att hr Lindeströms beräkningar på grund uppgifter utaf köpmän, icke kunna förtjena förtroct de, då köpmän icke förstå bedöma ättikans halt af syre-hydrat; 3:o0 att ättika importerats, icke blott af den styrk: hr Wilander uppgifvit, utan att en vara af db enorma syrehalt, att till I kanna ättika erforå:ats c:ka 8 kannor vatten till utspädning, (?) blifvit intagen i högst betydliga qvantiteter, och att man alltså färt iaföra 9 kannor för den tullafgift, som varit bestäms för I kanna; 4;0 att intyg i ämnet af vetenskapsmän, utan praktisk erfarenhet i fabrikationsväg, ej förtjena tillit, d de flesta vetenskapsmän, som anlagt kemiska fabri ker, deri misslyckats: Författaren. förordar naturligtvis den högre tullafgiften såsom nödvändig för fabrikationens bestånd. : Komma vi så till en ny skrift af professo: Wilander, ämnad att utgöra en vederläggning af hr Lindeströrås utaf oss offentliggjorda anförande i borgareståndet. Mot hr Lindeströms åsigt, att nian till grund för beräkningen a tullen å ätfika icke bör taga tällen å råvaran. bränvin, utan den tillverkningsargift, Bora för dersamma bär i landet erlägges, invänder br Wilander, ått afseende måste fästas äfven på de restriktioner, såsom inskränkning i bränningstid m. m., som utom skatten tynga på tillverkningen, fördyra produkten och måstt med spenningar uppvägas. VA Ar Wilander uppgifver vidare: att den af hr.D. .omförmälda profvaren verkligen är i alla afseenden lika ändamälsenlig för tullbehandling af ättika, som den lagligen antagna bränvinsprofvaren är för alkoholbaltiga vätskor; att -br Lindeström. oriktigt uppgifvit priset på ättika till 60 öre, medan hr Styffe beräknat partipriset till 40 öre; att man vid bet räkningen af proportionen mellan den importerade qvantiteten och -den uppgifna förbrukningen måstextaga i betraktande, att den imporlerade varan varit af sådan styrka, att den kunnat utspädas med minst lika qvantitet vat-. ten; att, -om; denna omständighet tages i betraktande, det befinnes, att den importerade qvantiteten utgjort 8 procent:af konsumtionen; och att slutligen den af utskottet föreslagna tullförhöjningen från 4 öre pr 5 4 ättika till 6 öre pr.8 10.å 15 4 ättika i verklighe:en är en nedsättning af tullen ända till 3 å 2 öre per vanlig ättika. Hr prosten Sondens skrift, den vi af ofvan antydda anledning: in extenso återgifva, tyder sålunda: Då Aftonbladet upplåtit en spalt till publicerande af br Lindeströms anförande i borgareståndet i detta mne, torde rum äfven benäget lemnas för följande försvar för en åsigt, hvilken han velat gendrifva: Tullkomiten sf-år. 1856 föreslog ifrågavarande tull till-25 öre kannan, upgefärligen motsvarandao norska tullen, och i nu gällande tulltaxa är detta för: slag antaget... För ättika af 5 4 syrehalt, hvilker väger 6,19 kannan, utgör den således 4,688 öre ör 8. Vid fabrikerna i Stettin och Läöbeck tillverkas vida starkare ättika, ända till 15. 96; till vårt Jjand är importerad den, som hållit till 12,. Skicsar man 10. 4:s ättika, hvilken kan spädas med lik: rycket vatten för att bli matnyttig, så vinner ma alfva frakten och halfva tullen — en fördel, de importören ej lärer underlåta att begagna. Är nu 4 öre sen:skälig tulbför 5 96 ättikan så bör den dub helt. såsstarka bära.en:tull af8 öre. Så resonnerad. den ledamot, hvilken inom utskottet föreslog sist sämnde. tull. Undertecknad kom till samma resultat på följande sätt: Attika. tillverkas af bränvin, hvilket får vidkännas eh tull af 45 öre för hvarje alkohol det innesåller: Enligt öfverdir. Styffe fås 7-4; enligt prof. Ullgren :6!;K ättikssprit af:1-E alkohol I förra fallet-.borde ättiktullen blifva 6,,i det sednare i det nsärmaste-7 (6!?,,) öre.pr , om man. vill förtvila attikan alldeles lika med det råämne, som dertill åtsår. Så gör dock icke töllt-xan med andra varor. Der visar sig såsom en genomgående grundsats, at stt fabrikat får vidkännas något högre tull än det ör ;samma fabrikat använda, råämne. T.ex. till ) 5 raffinad åtgår 1, 8 råsocker, förtulladt, å 8 örc or tb, med 10 öre; men tullen å raffinaden är 15 äre. Lin och talg äro tullfria, men linnegårn kosta: tull 25 öre, tälgljus 3 öre pr ö sv. Låter nan samma grundsats gälla för ättika, så bör: des ull blifva 8 öre pr , Hvilken tull med 1,, å ;re öfverstiger tullen för det-använda råämnet. Hr Lindeström ånser visserligen 6 öre vara en suppå: väggarne hög tulb. Hvarföre väckte han då motio: om 75 Orestull pr känna, säger i det närmäste 12 ire (11,94) pål ättiksprit? Ättika kan blandas med en betydlig mängd brän vin utan att tillsatsen genom lukt eller smak kar könjas. Professor Edlund yttrar derföre den farhå san, att, om tullsatsen å ättika bestämmes för låg den ättikä som importeras uppblandäs med alkohol för att af inhemska fabrikanter förvandlas till verklig ättika, emedan vinsten af ett dylikt förfarände blir i samma mån större, som den på detta sätt såsom ättika insmugglade alkoholen kommer att sti! 1en itbemska ättikfabrikanten till billigt pris. Dådet medel, hög ättiktull, hvilken sistnämnd. vetenskapsman föreslår, icke synes mig tillräckligt) ätt förekomma den befarade industrien, har jag för lös nd MÄTA ic. ac CT