Aftonbladet – 31 juli 1860, sida 1

IN ASPÅS TRAKTEN STOCKHOLM icon 81 Juli. Bland de grundlagsändringsförslag, som genom votering i förstärkt koastitutionsutskott i går antogos att hvila till grundlagsenlig bebandling vid nästa riksdag, är det ånyo upptagna förslaget om inrymmande i bondestån—det af sådana hemmansegare, som förut varit i statens tjenst eller borgare, det vigtigaste. Den omständigheten, att förslaget vid voteringen förenade för sig 69 ja emot blott. 6 nej, synes. innebösa ett godt förebud, att denna reform numera .kan ha gynnsamma utsigter och icke mera stranda på den kortsynthet, som icke fattar att denna partiella reform i hög -gradskulle stärka bondestån dets kraft och mflytande och derigenom bidraga till genomdrifvande afden stora reformen i vår representation. Vi äro öfvertygade, att det öfvervägande antalet af representanter af bondeståndet vid nästa riksdag skola inse, att det skäl emot reformen, som ansetts ligga deri, att den skulle lägga hinder i vägen för en mera genomgripande representationsreform, är så ogrundadt och underhaltigt, att det inför landets allmänna mening icke mera kan få gälla annat än såsom: ett skrymtaktigt svepskäl, och att den, som hädanefter vill bekämpa förslaget, måste uppriktigt föra till torgs de tringbröstade ståndsfördomar, som utgöra den enda verkliga grunden till motståndet mot det för vår konstitutionella utveckling och möjliggörande af vidare reformer så vigtiga förslaget. Konstitutionsutskottet har uti sitt betänkande öfver detta förslag till vederläggning upptagit de inkasfy som i början af denna riksdag gjordes emot detsamma inom bondeståndet, och med afseende på förslagets förmenta hinderlighet för en större reform bland annat yttrat: Tvärton; tror utskottet, att ju flera förut orepresenterade, men dertill skäligen berättigade samhällsklåsser i representationen upptagas, desto större anledning är att förmoda det denna blifver ett troget och sannt uttryck at folkets önskningar och tänkesätt. Och i samma mån folkets föreställningar trognare afspeglas irepresentionen, i samma mån vinna de ock större utsigt att i lagstiftningen göra sig gällaude, icke blott om frågor i allmänhet, utan äfven om den, rörande representationens form och sämmansättning. Vidare har man fruktat, att ett obehörigt tjenstemanna-intresse skulle få insteg uti bondeståndet, om representationsrätt inom detta stånd lemnades åt hemmansegare, som förut varit i rikets tjenst och hvilka förmenades i allmänhet utgöras af pensiorärer. Denna farhåga torde likväl alldeles upphöra, om man besinnar dels att pensionärer i de flesta fall hunnit den ålder, att de icke gerna kunna ifrågakomma att till riksdagsmän utses; dels ock att afskedade tjenstemän icke kunna skäligen anses längre representera något tjenstemannaintresse. -Det intresse, de möjligen kunde förmodas ega till följd af slägtförbindelser med personer i statens tjenst, inträffar likaväl med hvilken annan medborgare som med dem. Slutligen har man påstått, att det nuvarande bondeståndets ledamöter, som ega en fjerdedels röst inom representationen, skulle genom att med sig förena nya medlemmar ovilkorligen få denna sin andel förminskad. Härvid torde böra påminnas om det förbållande de förra konstitutionsutskotten redan antydt, eller att bondeståndets nuvarande ledamöter, i hänseende både till antal och till jordegendomens storlek, äro de ifrågasatte hemmansegarne så öf verlägsna, att någon anledniög till fruktan, att de skulle kunna af dessa senare vid riksdagsmannavalen ötverröstas, icke förefinnes. Bemälde hemmansegare komme, genom förslagets antagande: i sjelfva verket att erhålla endast vabarhet, enär de icke kunde bestämma valens utgång, eller, med andra ord, bondestårdets nuvarande ledamöter tillerkändes en större valfrihet, något som väl icke gerna kan anges för annat än en fördel. Det gläder oss att dessa åsigter vunnit stödet af trenne stånds upprepade godkännande och af det märkliga votum, som förstärkta konstitutionsutskottet i ämnet afgifvit. Ett annat af de förslag, som från senaste riksdag voro hvilande till denna, nemligen det om statsrådets hörande om förbund med främmande makter, har åter blifvit antaget att bvila, och torde man kunna förvänta, att presteståndet vid nästa riksdag icke skall fortsätta sin opposition emot ett förslag, som det högvördiga ståndet näppeligen lärer kunna neka vara sannt konstitutionelt och afse landets sannskyldiga nytta. Förslaget, att till vissa beställningar må kunna utnämnas bekännare af annan troslära än den rena evangeliska, har naturligtvis mött motstånd från presteståndets sida, men är antaget att hvila till grundlagsenlig behandling. Den gärd, som genom detta förslag egnas åt toleransen, är så ringa, att hierarkien derpå ingenting har att förlora, men deremot gea smar SNES 2Jäg vet det — jag vet det! sade han slutlioen i en diun och: .dof hviskning ,wnnh