Aftonbladet – 11 juli 1860, sida 1

IR STOCKHOLM den 1! Juli Den tidningsläsande allmänheten har uten. tvifvel med den största förvåning tagit kän-. nedöm af en skrift, som vi i går uti vårt blads rättegångsatdelning meddelade, den rapport nemligen som öfverstelöjtnant Eketrä vid andra lifgardet, hvilken såsom regementsor -. bud öfvervar ransakningan vidi Danderyds skepplags tingsrätt å Ensta, angående våldsuppträdena på Djurgården den 13 sistl. Maj, ansett sig böra afgifva till regementsbefälhafvaren för andra lifgardet och som denne åter trott sig böra ex officio öfverlemna till justitiekanslersembetet, till. :den åtgärd densamma kan föranleda. Vi anmärkte redan i går det alldeles obrbölliga uti att göra Justitiekansleren medde-landen rörande förhandlingarne vid denra. ransakning, då han der hade ett särskilt om-. bud närvarande, och det otillständiga uti att: vilja karakterisera en domare såsom partisk eller trädande utöfver ,sia befogenhet derföje: att han allvarligen tillhåller någraanklagade, som redan erkänt en del förbrytelser mot lag, samhäll:ordning och folkskick, och genom flera sammanstämmande vittnesmål äro förvunna till ännu mera, att tala fullständig sanning och icke inför domstol och den allmänna mehingen i landet försämra sin sak genom en krånglig och lumpen advokatyr. Det skulle i sanning erfordrats en högst egendomlig och allt annat än opartisk uppfattning; hos en domate, för att kuuna, efter hvad 1 detta mål redan förekommit, betrakta de tilltalade ännu alltjemt-såsom oskyldiga — hvilket är den pretention, som hr öfverstelöjtnar ten i sin skrift uppställer. Men om hr öfverstelöjtnant Eketrä visar sig, ha underliga föreställningar om den domare-opartiskhet, som bör ega rum, då gardeslöjtnanter stå inför domarebordet, så synes han: ha ännu mera besynnerliga begrepp om den: roll han sjelf hade att spela såsom regements-fullmäktig vid ransakningen. Han tyckes nä-. stan alldeles-förgätit att han var der — hvilket sjelfva benämningen redan antyder — såsom fullmäktig för regementet att bevaka dess rätt och bästa, att å dess vägnar tillse, hvad konduit de anklagade subalternerna vid regementet ådagalägga, samt att meddela domstolen alla nödiga upplysningar rörande: deras föregående vandel och förhållanden. Betraktad såsom en inför regementet lemnad: redogörelse för rättegångsförbandlingare, blirhr Eketräs rapport osannfärdig, ty den förtiger helt och hållet hvad som vid rättegången kommit de anklagade till last, men söker i stället att åvägabringa en ytterst partisk och klen advokatyr för de anklagade, hvarigenom det förargelseväckande uppförande de före våldets begående visat och den snart sagt vilddjursmässiga brutalitet, de sedermera ådågalagt, skulle öfverskylas af kamratkänslans behändigt anbragta täckmantel. Hr Eketrä bar med ett ord förgätit att han var regementets ombud och såsom sådan och tillika såsom de anklagades förman förpligtad af nit om regementets heder och om krigsmannaäran, att på det högsta ogilla samt på regementets öch militärståndets vägnar bestämdt desavouera det olagliga, råa och mot allt icke blott gentlemannaväsende, utan emot det enklaste folkvett stridande beteende, som nu är åklagadt och som framkallat så allmän indignation. Hr Eketri har i stället uppträdt såsom hade han varit de anklagades fullmäktig, och han har dervid, utom det juridiskt misslyckade i hela framställningen, tillika genom att företrädesvis vilja. ådagalägga, att de anklagade icke vid tillfället varit öfverlastade, i sjelfva verket sökt beröfva dem det enda, som kunnat tjena till någon, visst icke ursäkt, men åtminstone förklaring öfver detråa och vildsinta i deras framfart. : Hr öfverstlöjtnant Eketrä har, genom att afgifva sin högst skefva och päårtiska framställning af saken . och öfverstlöjtnant Lindecreutz, genorå att i egenskap af regementsbefälhafvare adoptera och till en laglig myndighet ex officio afgifva densamma, gjort sig sjelfva, det regemente, vid hvilket de tjena, och militärståndet i allmänhet en stor otjenst. Man har i allmänhet, huru skarpt man än Kklandrat de ifrågavarande Jöjtnanternas beteende, visat den grannlagenheteti att skilja deras sak från deras kår och stånd och alt icke på något sätt göra det regemente, vid hvilket de tjena, med dem solidariskt. Men uppträder regementet sjelft för att åt sig vindicera en sådan solidaritet, så får det skylla sig sjelft, om det får röna hvad det vill säga att uppbära en på rättsoch anständighetskänsla grundad fördömelse från allmänhetens sida, en fördömelse, hvari äfven utan tvifvel en stor del af vår armås befäl skall instämma. Ty vi lefva dock gudskelof icke. i ett lånd, der bajonetterna tjena till upprätthållande af despotismern och der till följd deraf. en annan moral och en annan or OA —— EO —— EE