Aftonbladet – 9 juli 1860, sida 3

(0 sin regerings befallning, att utfärda pass åt alla neapolitanska undersåter; som önskade återvända till fosterlandet. Endast desertörer. ffån armån -skulle-ej åtnjuta denna förmån. . Revolutionskomiten i Neapel har utfärdat ett manifest till folket, som offentliggöres ut ILombardiap. Slutet deraf lyder som följer: Bort;. med .maskernal. Hvar. och en välje sin väg! LUti valet mellan äran och vanäran tveka endast förrädare, eDpdast pultroner. Alt skall i våra händer förvandlas tili fruktansvärda vapen, från.karbinen till Vesuvii lavastycken,.-Viwvilja hellre låta .begrafva -oss under-Parthenopes ruiner, fjänsatt ännu längre fördraga Bourbonens tyranni, och om försynen kallat honom att regera så må had regera på en kyrkogårdiv. Om .man får tro Opinione Nationale. så hade tre. af Neapels. provinser rest-sig vid underrättelsen om tilldragelserna i Neapel. Könungerds af Neapel manifest till sina undeesåter, af den 24 Juni, lyder som följer: ; I det vi önska att gifva våra älskade undersåter ett bevis af vår furstliga välvilja, hafva vi beslutat. att bevilja konstitutionella och represeutativa institu tioner, i samklang med de italienska. och nätionellt principer, som äro egnade att för framtiden betryggi säkerhet och välstånd, och ännu ;fastare sammari knyta de band, som förena. oss. med de folk, hvilka vi af försynen blifvit kallade att regera. För dettåändamål hafva vi fattst följande beslut: I 1:07 Vi förkunna cen: allmän amnesti för alla intill denna dag begångna politiska förbrytelser. 2:0 -Vichafva uppdragit åt kommendanten Don An: tonio:Spinelli; att. bilda. em ny minister. Detta skall; inom-så kort tid som möjligt, affatta ar tiklarnevrörande grundvalarne för de italiensk och nationella institutionerna. 3:o En öfverenskommelse skall träffas med H. M: konungen:af Sardinien, rörande ide båda kronornas gemensamma intressen uti Italien. : 4:0 Vår fana skall från detta ögonblick bestå af d: italienska nationalfärgerna uti tre vertikala fält) men likväl i midten bära vår dynastis vapen. Hvad Sicilien beträffar, så skola vi förläna det dylika representativa institutioner, som äro i stånd att tillfredsställa öns behof, och en af prinsarne af ivårt bus skall vara vår vice-konung. Portici den 25 Juni 1860. a So Franz I Då detta konungens beslut -kungjordes uti; Neapel, försökte polisen -den 26 Juni att ge-. nor sina agenter åstadkomma, en konstitutionell demonstration... Dess legohjon ropade: Lefve konungen! Lefve författningenb Mev! folket förblef stummt; intet ljus visade sig i fönstren, ingea trikolor och inga trefärgade! kokarder företeddes. Den 27 gjordes af po-! lisen nya ansträngningar. Då svarade folket: Lefve Victor Emanuel! Lefve Italien! Lefve Garibaldi !. .Nu uppstod slagsmål mellan po: lisenslegohjon och: folket, hvarvid flera personer sårades... Under detta tumult passerar franske sändebudet ,Brenier och erhöll dervic två slag i hufvudet, hvaraf han förlorade sansen, och måste bäras till sin bostad. Opinione skildrar på följande sätt anledningen till våldsamheterna mot polisen: . Polistjenstemänner hade lofvat gifva lazzaroni frihet att plundra Neapel, om de lyckades tillintetgöra en af de liberala tillämnad manifestation. . Men nu vidtog Elliot en så hotande-hållning, att polisen nödgades: återtaga sitt löfte att öfverlemna staden till plundring. Ursinniga öfver detta löftesbrott, störtade sig då lazzaroni öfver polisagenterna: på alla gator, och vid detta tillfälle skedde äfven anfallet motBrenier. Å Från Palermo förmäles den 28 Juniy-att en I mängd embetsmän och några andra personer blifvit arresterades; Folket yrkade deras afHlifvande. Garibaldi hade sändt trupper till det inre af. ön för att återställa lugn och ord-1 ning derstädes; men hans minister är ej omtyckt af folket, och tvedrägt råder mellan staden. Palermo och landsbygden. : Landtbeifolkningen hade gjort motstånd mot skatteutIskrifningen, men hatet mot Neapel och bouribonska dynastien var oförändradt. ; i Garibaldis agent Bertani hade underhandlat med huset Belinzaghi om ett lån af 45 mill. lire. I Från, Messina berättas, att 10,000 man trupI anländt till staden den 23 Juni samt ått tterlizare 2800 man väntades från Palermo. De militäriska försighetsmåtten skildras son följer: Alla de små jstadsportarne voro tillurade; starka piketer voro utställda. vid all: ortarne, och alla nätter voro truppafdelningar af 500 man infanteri, med 6 till 8 berganoner, och en stör piket uhlaner uppställda på alla större platser. På höjderna: bredvid taden hade.man förlagt. trupper, och ströfårer genomkorsade trakten i stadens när aste grannskap, Detta oaktadt skedde talrika rymningar. I Från Rom förmäles? den 25 Juni, att föreredelser till resa vidtogos uti Vatikanen,! ILamoriciere konfererar ; dagligen med påfvev och med: Goyon. Man talar om Merodes af-. trädande. Kejsar Napoleon hade lofvat påf-: ven, att. de franska ockupationstrupperna tills vidare skulle få qvardröja i Rom. ; Uti ett telegram från Neapel af den 26 Juni berättas, att jäsningen i bufvudstaden var oerbörd. På Toledogatan hvimlade samma dag en folkmassa af 10;000 personer. Folket ropade: Lefve Garibaldi! Lefve införlifvandet! Ned med polisenb. Alla. polistjenstemän, som visade sig, blefvo misshandlade, hvilket had den inverkan; att polisagenterna snart förivunpo. från gatorna. Alla patruller hade blifvit förstärkta, men dock ej fått befallning att bruka sina vapen mot folket. Alla p-lisbyråerna angrepos och ödelades midt på dagen, re 40. polistjenstemän dödades. En at em uppbrändes lefvande i arkivet, och han: . förkolade lik släpades af pöbeln kribg gatorna. Den nye -polisprefekten, advokaten Romano. Hade utfärdat en kungörelse, hvaruti han förbjuder larm! på gatorna och uppmanar trupI skingra. folkhoparne, men..att. dervid js å tillväga-med: moderation.