Aftonbladet – 9 juli 1860, sida 3

I Med ett:.gällt skri störtade den unga modren upp ochhela sällskapet med henne; Hvar är han, hvar är han? : Ö ; Johansson, som med glädje: hörde hennes utrop, steg Tförsigtigt inom salsdörren för att öta Henne. ;. ilvar är. han? ropade hon ännu:en gång och grep Johansson i armen. Gästerna sköckade sig omkring honom. ; I Här är, jag L.-Blifinte.så förskräckt, kära frul svarade han välment. ia Men gossen, win Teofron! Huru. är det möjligt?..Jag.. har sagt. till. att han skulle läggasskh 8 je Han sofver också redanp, svärade betjenten. Men, hvad vill då. allt. detta säga, ropade den. sidenklädda: frunsKalla hit: Daddax Johansson, somförlägen öfver 8å många åskådare stått ooh. sett.i golfvet.-medan. han. tummat sin mössa, fann att han måste taga modstill sig, om-ban ej skulle skämma bort alltsämmans,, — ec drar Frun vet välsatt. lille herrn i förmiddags höll:på att bli biten: ef en galen hund? : Det har jag inte Hört ett ord om; i förmiddags! Oh, min Gud, då är det redan för sent. sz; f Ho Nej,.han blef frälst. Hunden fick-aldrig. komma honom, när, för. det var. ett fruntimmer, som i. detsamma gick förbi och som var nog -modig att hålla bunden fast. Är det sannt? frågade. frun den i detsamma inträdande. pigan. a Det vet jag inte utaf, svarade denna stammande, jag har inte, sett någonting. Det stackars fruntimret bar en gamal lag faster att försörja och det är så smått för dem, fortsatte Johansson. Har man någonsin hört ett oförskämdare tiggeri,, utbrast frun. Furu kan ni våga komma