Aftonbladet – 23 juni 1860, sida 3

AT RR rr ÄRR NE in trogna finska vakt du har! Omkring g (Insändt.) Om Jernvägen öster eller vester om Sigtunafjärden. Att, i fråga om jernvägars anläggning hos oss, huvudstadens, jemte de norr om densamma belägna provinsers intressen blifvit oförsvarligt förbisedda, är en numera : allmänt erkänd sanning. . Så togs Göt horg, i. stället för Stockholm, till utgångspunkt. fö. vestra stambanan; så drogs denna söder; istället för norr om Mälaren, och så blef Gefle, i stället för Westerås, ändpunkten för den från Falun dragna banan; — allt åtgärder, hvarigenom Stockholms handel lidit eller kommer att lida väsentligt afbräck, i det rörelsen drager sig derifrån till Göteborg eller Gefle. Stockholm har redan, dels på naturlig väg genom de norrländska städernås emancipation och handel direkt på utlandet, des beklagligen genom Finlands förlust, lidit så betydligt, att något skäl verkligen kan finnas för det påstående, hvilket, uttaladt af en bland. dess representanter, eljest kunde synas som en paradox, nemligen: vatt Stockholm hvarken ä eller kan blifva handelsstad... Må man taga sig ti vara att icke genom konstgjorda, medel göra denna paradox till en sanning! Vi frukta att detta skulle blifva händelsen, om den för ögonblicket pågående, särdeles lifliga agitationen för Upsala-jernvägen lyckades, för hvilken Dagligt Allehanda uppträdt såsom målsnran.:: Vi: vilja söka ådagalägga ihvad m mn denna bana öfverensstämmer med landets, hufvudsts dens och de norr om densamma belägna provinse rätt förstådda bästa. Då vid. sistlidne, riksdag striden utkämpades om: den norra eller södra jernvägen, insåg man temligen allmänt att med det då framkastade förslaget om en jernväg öster om Sigtuna-fjärden till. Upsala endast afsågs att från de naturliga anhängarne af den norra. vägen skilja det småstadsintresse; som tagit till val. språk: hellre ingen jernväg norr om Mälarn än ev; väg, som ej går öfver Upsala., Representationen, ehuru den bestämde sig för den södra vägen, ville likväl ej genom ett bifall till förslaget om Upsalavägen åt den norra stambanan gifva en riktning, som för de-orter, hvilka deraf hade intresse, kunde vars mindre nyttig; hvaremotmedel anslogs till snoggrann. och fullständiga, icke blott tekniska och topografiska utan äfven statistiska undersökningar angående jern vägarnes. sträckning, med hemställan: derjemte till KE. M:t, att upplysningar måtte inhemtas af ej min dre. vederbörande embetsmyndigheter, än hushållssällskaperna inom de län, genom hvilka statens jernvägar komma att anläggas., Så viät vi känäd, hafva likväl icke några ytterli gare tekniska och topografiska undersökningar sedan dess blifvit anställda angående den vigtiga frågan) om den norra stambanans sträckning från hufvudstade; (åtminstone icke på den ifrågasatta vägen vester on Sigtuna-fjärden); likasom det icke kunnat.undgå upp märksamheten, att myndigheterna ihufvudstaden och dess köpmanna-kår icke lemnats tillfälle yttra sig denna, för densamma särdeles vigtiga fråga. Månn: orsaken härtill kan vara, att Stockholms herrar fem tid äldste redan uttalat sig:till förmån för den vid sistl. riksmöte föreslagna, så kallade norra vägen hvilket år detsamma som. vägen. vesterom Sigtuns fjärden? Hvad äter angår de län, genom hvilka vä gen går, så har Westmanland enhälligt samt Upland med undantag naturligtvis: af de delar som gräns till: Upsala eler: äro belägna öster om Sigtund-fjärden, uttalat .sig för -demvestra vägen; och vid en blick på kartan öfvertygas man lätteligen att denna åsig: måste delas af Dalarne och Gestrikland, Hvilkas in tresse bjuder dem att söka den ginaste vägen til! StockHölm och Mälaren. I det ätlåtande, söm vic sistl. riksdag afgafs af chefen för statens jervägs byggnader, anger han också genom den å vidfogad karta:af honom sjelf utprickade linien denna väg så som den naturliga sammanbindfiingen mellan Stockholm ochSala för den; åkerbruk, bergsskötsel och andra näringar idkande, befolkning, som Boi iom den fjerdedels cirkel, hvilken inneslätes mellän Mälarens södra strand och hafskusten.. Ge nom hvilken outredd naturfkraft denna af ho nom — sjelf utprickade. diagonal vid -utstakande: af jernvägen närmat,sig utseendet af n periferi, ocl sålunda,si stället att gå rakt på Sala, fått en mot satt riktning till. Upsala, kan endast den förklara som är van att lösa högre problemer. För den oinvigde vill det synas, såsom borde man — om man med en jernväg från Stockholm vill ättre Håll, i nör till Sala och bergslagerna, hvilket för Stockholm är det vigtigaste; 7i öster till! Upsala, och i vester till Westerås eller-derofvanför liggande-bergslag — välja den väg, som går rakt till. det förnämsta målet :i Sala och bergslagerna, och .på:hvilken. man derjemte till en längd: af:5 mil kommer: åt de begge andra hållen, men-deremot alldeles icke gå åt öster för att kommu åt vester, hvilket inträffar, .om -man-drar vägen åt Upsala, för att nå Westmanland eller Dalarne. Då man, för att bemöta detta inkast, invänderatt man måste söka en väg, som aflägsnar sig från segelleden, så förekommer det;besynnerligt, att den vestra vägen, visserligen till en längd af 5 mil närmar sig segelleden, men derefter ingår i landet, hvaremot Upsalavägen till hela sin längd eller 6, mil följer tätt utmed segelleden. ärad UD Det eljest.med fördel begagnade argument, att jerpvägar böra läggas långt från segelleden, passade således icke för dei föreslagna Upsalavägen. Man har derföre måst uppsöka ett annat, nemligen att vägen vester om Sigtunafjärden är på begge sidor omgifven af vatten, likväl på ett afstånd, å ena sidan, af mer än .n mil. Härvid bör till en början anmärkas, att detta endast gäller omkring 2!, mil af vägen, eller från Stäket till Gran; ty intill Stäket skilja de begge vägarne .sig högst obetydligt och genomgå således alldelessammal s.Ok. halfö. Men härtill kommer, att i grannskapet. af eller på ett afstånd af 3 a 4 mil från ändpunkterna:; af.;en jernväg — och en sådan ändpunkt är Stockholm — inskränkes, i allmänhet