Aftonbladet – 23 juni 1860, sida 3

att riket: ständer måtte, med ogillande af den ifråga varande motionen i öfrigt, uti skrifvelse till K. M:t anhålla, att ej mindre de i kongl. kungörelsen den 30 September 1853 sstadgade böter för: oloflig elgjagt måtte fördubblas, än ock den ersättning, till hvars utcsifvarnde den -sakfällde: för -sådan förbrytelse-gör sig Skyldig, bestämmas till. minst 150 rdr rmt. N:o 18. .-Afstyrker af Johan Carlsson från Östergöthlands och Johan Lönn från Jönköpings: län i bondöståndet väckta motioner om förändrade föreskrifter rörande tillsättandet af klockare, orgelnister och folkskolelärare m. m. Af sammansatt statsoch ekonomtutskott. N:o 16: Afstyrker af Matts Pehrsson från Stockholms län i bondeståndet väckt motion om lindring i de NO IL äliggande skyldigaeter. N:o 17.. Tillstyrker, i anledning af ridderskape: och adelns samt borgareståndets åter:emiss å andr punkten i betänkandet n:r 3, i fråga om anslag til fyrfartyg vid Sydostbrotten, det måtte rikets ständer. till anssaffande af ett fyrfartyg vid Sydostbrotten, i femte hufvudtiteln anvisa det belopp, 70,00 :rdr rmt. som en af motionärerne, hr Staaff, ansett vara fö behofvet tillräckligt. Reservation är anmäld af he A. Berger, med hvilken hr L. J Loven instämt. N:o 18. Afstyrker af prosten Söderberg i presteståndet väckt motion om inrättande af en diligens förbindelse emellan Stockholm och Carlskrona utefte: östra kusten. N:o 19:Afstyrker af hr Pehr Staaff i-borgareståndet väckt motion om förändring af: bestämmel serna i kongl. brefvet den 5 Februari 1808 och kongi. kammarkollegii, derpå grundade kungörelse den 29: samma månad rörande företrädesrätt till besittning af kronogjord. Björneborgarnes marsch. Af J. L. Buneberg. Söner af ett folk, som blödt å Narwas hed, på Pohlens sand, på Leipzigs slättor Lätzens kullar! Än har Finlands kraft ej dött, Än kan med oväns blod ett fält här färgas rödt. Bort, bort, hvila, rast och fred! En storm är lös, det ljungar eld och fältkanonen åska rullar; Framåt, framåt, led vid led! På tappre män se tappre fäders andar ned. Ädlaste mål oss vinkar på vår banä, Skarpt är vårt stål och blöda är vår vana, Alla, alla, käckt framät! Här är vår sekelgamla frihets sköna stråt. Lys högt, du segersälla fana, Sliten-af strider sen en grånad forntids-dar, Fram, fram; vårt ädla, härjade standar, Än finns en flik med Finlands gamla färger qvar! Aldrig skall vår fosterjord Af våldets makt ur oförblödda bataljoners armar ryckas, Aldrig ljuda skall det ord, A:t Finlands, folk förrådt sin fria bygd i nord, Falla kan den tappre blott, Ej rygga för en faras hot, ej svika, böjas och för: tryckas; Falla, sköna krigarlott, Blif vår sen för en seger än vi kämpa fått! Vapen i hand, och käckt vår ovän nära! Dö för vårt land är lefva för vår ära. Rastlöst fram från strid till strid, Ty nu är stunden vår cch nu är skördens vid! Glespade leder vittne bära Herrligt om mod och bragder, om vårt lands försvar; Fram, fram, vårt ädla, trotsiga standar, Omkring dig än din trogna finska vakt du har!