Aftonbladet – 21 juni 1860, sida 3

räntefoten bör rätta sig efter penningetillgången fö tillfället, och att riksbanken bör söka få högsta mö liga vinst, så mycket mer som denna vinst ich kommer enskilda, utan staten till gödo. Hr Flac önskade det sista momentets, angående bevillning afdraget, läggande till handlingarne tilldess fråga om allmänna bevillningen blifvit afgjord. Mot u skottets förslag och för fortfarande af nu gälland stadganden talade hr v. Printzenskjöld och friherr Hermelin, hvilken senare uppläste doktor Sandberg reservation. Hr Printzenskjöld ansåg det icke vä digt riksbanken att uppsätta sin ränta, detta bord man ödfverlemna åt filialoch privatbankerna. Genom af hr Printzenskjöld begärd votering ble friherre Tersmedens förslag med 25 röster emot 1 af ståndet bifallet. Andra momentet lades till handlingarne. Utskottets förslag, att uti diskonterna icke flera lån ansökningar må pröfvas än tillgångarne medgifva a genast kunna utassigneras, återremitterades på yrkand af friherre A. C. Raab, hrr v. Printzenskjöld oc Flach. För bifall yttrade sig friherre W. F. Ters medeny; hrr Nordenfelt och Liljehöök. ; 27:de punkten, 2 mom., fick, i anledning af förn fattadt beslut, följande lydelse: Vid utlåning frå allmända diskontfonden är räntan fastställd till mins 5, högst 6 procent., 30:de punkten, 2 mom., återremitterades såsom eI följd af den förra återremissen. — 4l:sta punkten, rörande medels emottagande Pop och afskrifningsräkning mot ränta, bifölls med den sista momentet af hr Liljehöök föreslagna förän driog, att mellan orden: mutan äfven bestämmar in sattes orden: sjelfva eller genom diskontdivektionernar För bifall talade friherre W. F. Tersmeden, hrr Lil jehöök och Flach, hvilka ansågo det klokare och bättre att legalisera enskilda korporationers och kas sörs insättningar än att som förut låta dessa mede på sinygvägar inkomma. Mot utskottets förslag ytt rade sig hr v. Printzenskjöld, som tyckte att privat banksintresset härvidlag tagitalltför mycket öfver handen hos bankoutskottet, och som ville att dei restriktiva stadgandet skulle qvarstå med den nya rättigheten för fullmäk.ige att nedsätta räntan. Öfriga punkter till och med dea 42:dra, biföllos utan diskussion. Hr P. Wirgin afsade sig sin plats som bänkmar och ledamot i riddarhusutskottet. 4 Ståndet åtskildes kl. strax efter !, 11. Prestestandet: Det under förmiddagens plenum påbörjade, bankoutskottets betänkande n:r 25, med förslag till regle ring af bankens låneoch kreditivrörelse samt användande af upplupen odisponerad bankovinst, fortsattes från och med 27:de punkten mom. 3 och medhanns till 44:de punkten. Utskottets förslag bifölls med uridantag af följande: Vid 27 punkten mom. 4, i hvilken föreslås att kasskreditiv åt enskilda personer skall draga 5 procents ränta samt åt sparbanker 4 procent, yrkade professor Selander, med hvilken prosten Melån och doktor Söderberg förenade sig, att räntan å enskildas kreditiver skulle höjas till 6 procent, hvaremot pro fessor Agardh ville att räntan skulle, efter fullmäktiges bepröfvande, utgå med5, högst 6 procent. Riksärkivarien Nordström föreslog en ränta af 5!, pro: cent å det lyftade och !, procent inskrifningsafgift, ty om räntan beräknades till 6 procent och inskrifningsafgiften dessutom, blefve räntan olaglig. Detta förslag antogs af ståndet med 20 röster mot 16, som ville bifalla utskottets förslag. Utskottet hemställer i 29 punkten 2 mom., att då låntagaren eller löftesmännen ej kunna skrifva eller icke hafva för direktionen känd namnteckning, skall underskriftens erkännande eller egenhändighet alltid vara bestyrkt af två trovärdige män; men riksarkivarien Nordström och prosten Berlin önskade ett tillägg af orden veller domare å embetets vägnarv, hvaremot professor Agardh talade för bifall. Det ofvannämnda tillägget antogs. 30:de punkten 2 mom.: Ej må vid något tillfälle låneansökningar pröfvas och beviljas till: högre belopp, än som kan genast utassigneras afslogs på yrkande af prostarne Berlin och Melen samt doktor Sandberg, emedan det skulle blifva till stort mehn för lånesökande att ej vara säkra att få periningar på hvilka goda papper som helst, äfven om lånets utfällände fördröjdes en längre tid. Professor Agardh yrkade bifall till utskottets förslag. I 43 punkten mom. 1 föreslår utskottet.att lån från allmänna diskontfonden skall företrädesvis meddelas mot säkerheter, som grunda sig på inteckning fast egendom, och för bifall härtill talade doktor Almqvist och professor Agardh. Doktor Sandberg, orosten Berlin och komminister Beckman önskade att momentet skulle förändras till samma lydelse som det gamla reglementet, hvilket äfven yrkades af riksarkivarien Nordström, men med tillägg af orden: säkerhet, som grundar sig på inteckning i fast egenlom. Genöm votering med 20 röster mot 12 bibehölls den i gamla reglementet förekommande ordalylelsen. Mom. 2 af samma punkt förändrades i likhet med let gamla reglementet på förord åf doktor Sandberg ch prosten Berlin, Vid ;mom. 3, att lånetiden ej får öfverstiga sex månader,i men lånen må, såsom hittills, omsättas, lock på högst sex månader hvarje gångp, gjordes på yrkande af riksarkivarien Nordström, med hvilken orofessor Selander och doktor Nordlund förenade sig tt tillägg vid slätet: och emot då gällande ränta. Doktor Sandberg. talade för bifåll. Mom. 6 innehåller att, om vid omsättning reveralet förefinnes felaktigt, ett sådant dokument får atbytas mot ett fullständigt, likväl sådant inom en nånad efter lånets förfallodag, men detta förändrades, på förord af doktorerna Nordlund, Sandberg och Söderberg, samt prosten Berlin, sålunda, att orden refter lånets förfallodag utbyttes mot orden: sedan let första reversalet blifvit ingifvet För bifall-talade rofessor Agardh. Plenum afslöts kl. half 10 eftermiddagen. Borgareståndet. Bankens låneoch kreditivrörelse. Ståndet fortsatte behandlingen af bankoutskottets örslag från och med 28:de punkten och genomgick rela den återstående delen af. betänkandet. Vi redosöra här i korthet för de öfverläggningar, som förekommo vid de punkter, i afseende å hvilka olika neningar gåfvo sig tillkänna. Di-kontering och utlåning utan omsättningsrätt. Hr Wallenberg yrkade, att vid uppräknandet i 33:dje ounkten af de obligationer, som få tagas såsom hyvotck för lån, orden Stockholms stads drätselkomnission måtte utbytas mot endast orden Stockholms tad, enär staden på sednare tid funnit utvägar att koldsätta sig utan drätselkommissionens medverkan. Dett förslag bifölls af ståndet. Hrr Renström och Holmqvist ansågo bestämmelen, att de uppräknade obligationerna skulle få beånas till vhögst 90 procent af kapitalbeloppet, olämpig, då åtskilliga, t. ex. hypoteksföreningarnes, noteas till lägre kurs. Her Lallerstedt och Ekman erinrade, att ordet jögst lemnade fullmäktige fullkomligt fria händer att astställa belåningsvärdet med afseende på gängse wurs och öfriga omständigheter. 5 Ståndet lemmade de i denna del gjorda anmärklingarne utan afseende. Her Ekman och Wallenberg önskade att den i 33:dje