Aftonbladet – 21 juni 1860, sida 3

Om en stund kom betjenten tillbaka med det svar, att fröken var illamående. Emilia betraktade baronen skälmaktigt. Baron Atbniel började på nytt att putsa sina naglar och vaggade gungstolen häftigt upp och ned. Bordet är serveradt, ljöd det kort derefter. 4 Ar det möjligt! Klockan var ju nyss endast åtta. Emilia måtte besitta något hemligt trollmedel att bevinga tiden — jag har blif-. vit lurad . på något vis, men rätt angenämt, det fårgjag bekäuna. Mycket förbunden, verkligen mycket förbunden! Och han drog leende hennes arm under sin för att promenera ut i matsalen. Men fröken Albertina?, Ack ja, mycket sannt! Ursäkta, mina damer, ett ögonblick, jag skall strax hafva den äran; och med en sorglig suck linkade han ut. Emilia såg ömkande efter honom och satte sig åter till sitt arbete. e Hvad skall det bli, som mamsell Frieser broderar på?, Är detta mönster ur modejournalen? Kors, jag såg ett par ärmar häromdagen, som fröken Kronstjerna håller på med i guipure. : -Men guipure är ju aflagdt-nu? Hvad nummer är det på det brodergarnet?;, Förlåt mig, är den kammarduken köpt hos Winqvistens ? : Sådant ungefär var uppslaget till den nya konversation, hvari Emilia nu blef indragen, och hon försökte törgäfves besvara alla frågor nöjaktigt. Sedan baronen efter en god qvart återkommit med sin. syster, ännu skälfvande af vrede, under armen, och derefter fört sällskäpet ut i salen, kommo de gamla damerna öfverens om att Emilia vat opraktisk, oqvinlig, ohöflig, ja — otäck,