Aftonbladet – 9 juni 1860, sida 2

arnens bevis på osedlighet, ofta i förening med öd; och äfven saknas ej exempel, att bland n i djup fattigdom sjunken arbetsklass årliga ntalet födelser af äkta säng ökas med elänet. Men deremot kan det efter dIvernois, illermås, Ducpetiauxs och Neisons förträftga undersökningar ej sättas i fråga, att ett förhållande till folkmängden ringa antal ödsfall utgör ett tillförlitligt bevis på sådan refnad. Det är genom Villermås och Ducötiauxs undersökningar, i trots af inkast, till ullo ådagsalagdt, att ett jemförelsevis större ntal dödsfall förekommer i nödens boningar a i andra; och genom Neisons Contributions: 0) Vital statistics, tredje, år 1857 tryckta uppagan, är nu också det glädjande. faktum -beisadt, att de, som tillhöra: de: klasser, hvilka reelmässigt af dödsengeln mest hemsökas, nemigen de så kallade arbetande, om de lefva aretsamt, -ordentligt och nykt-7t samt under de: oda dagarne sörja för kommande-onda, ickelott i de stora, osunda städerna hinna lika hög: ilder som de välmående medelklassernas med-: emmar, och på landet en högre, utan till och ned allmänt nå en högre ålder än de, hvilka: ilhöra de förnämsta, högst uppsatta klasserna, land hvilkas privilegier man ock räkrat utsigen till en längre lifstid, — ett faktuna, hvar sf ovilkorligt följer, att det är de lättsinniga ch sorglösa, de arma och nödlitande allena; wilka bland arbetsklassen mera än personer i illmänhet ur. andra klasser träfas. aj -dödsenjelns härjningar. Denna mortalitetens betydelse sf den säkraste mätare på nationernas trefnad sifver den i berättelsen förekommande redosörelse: för dödsfallen naturligtvis ett särskildt ntresse. Under de tjugoen årtemterna 1751—1855 räknades i Sverge,i medeltal, årligen eit dödsall. bland 39.9 personer, som vid årets början funnits i landet. Det absolut största antal dödsfall (något öfver 105,000) under ett af åren 1749—1855, firekom året 1773, det absolut minsta (något ötver 43,900) året 1753. Det i förhållande till den vid årets början befintliga folkmängden största, ett på 19,3 då befintliga personer, var också 1773 års, det i samma förbållande minsta (1: 53,5) förekom året 1835. — Bland de tjugoen årfemterna var den, som omfattade åren 1806—1810, och dernäst den, som utgjerdes af åren 1771—1775, utmärkt af den störata. relativa. dödlighet. Jemföres den ettbundrsfemåriga tidrymden 1751—1855 med etörre delar deraf, finnes af berättelsen, att, emedan under hele tidrymden: relativa, årliga. dödligheten var 1 dödsfall på 39,9 vid årets början befintliga personer; samma dödlighet, uttryckt genom årfemternas medeltal, åren: 1816—1855 var 1: 44,6, och åren 1841—1855: i: 47,1. Relativa dödligheten har såhinda under sednare tider betydligt minskats; och denna. minskning är blott till ringa del beroende på sam-tida relativ minskning i födelsernas antal. Att relativ minskning i dessas antal medför relativ minskning, och relativ förökning deri relativ förökning i dödsfallens antal, följer nämligen af det bekanta förtållande, att dödligheten i de späda åren är utomordentligt stor. Men såsom den relatiya minskningen i födelsernas otal varit föga betydande, har den ock föga erkat på den relativa dödligheten Derom. an man förvissa sig så väl genom den ibe-rättelsen intagna beräkning, huru många födelser af lefvande barn på olika tider svarat. mot etthundra samtida dödsfall, som genom: den af Wappäus föreslagna metod att taga differensen mellan de tal, som uttrycka relativa dödligheten, och dem, som uttrycka rela t:va nativiteten. I berättelsen, der också relativa dödligbeten i Norge, Danmark, Sachsen, Belgien, Frankrike, Österrike, Preussen, Bayern Hannover, Baden, Wirtemberg, England och Nederländerna finnes angifven, jemte det antal födelser af lefvande: barn, som inträffade mat etthundra samtida dödsfall i de flesta af samma länder, säges att, derest medeltalen ör åren 1816 — 1855 antagas såsom uttryck. för närvarande dödlighetsordning i Sverge, celler en död på 44,6 innevånare, det vill säga af 100 innevånare 2,2 döda, och 144 årligen iefvande födda mot 100 årligen döda, Sverge bland de uppräknade länderna kan anses intaga åtminstone rummet näst efter Norge, Danmark och England samt stå framom alla de öfriga, och att resultatet blifver än fördelaktigare, om jemförelsen inskränkes till de tre sista qvinqvenniernas dödlighet i Sverge. Hvad här ickeär -utsagdt tveka vi ej att utsäga, vämligen, att, om vid jemförelsen afseende endast göres på de två eller tre sista årfemternag nativitetsoch mortalitetsförhållanden i Sverge, och på de i berättelsen upptagna årens ör de öfriga länderna, Sverge kommer att stå amför Danmark och England, och lemna företrädet åt Norge allena, med dess knappt : något annat land sporda lyckliga allmänna förhållande af, i medeltal, blott ett dödsfa!l årligen på 55,6 innebyggare. Denna plats framför Danmark och England, för att icke tala om Belgien, Nederländerna, Frankrike, Österrike och de fem tyska konungarikena, tillerkännes Sverge också af Wappäus, på grusd af jemförelse mellan tioåra nativitetsoch mortalitetsförhållanden. De sednare årfemternas omtalade lyckliga mortalitetsförhållande är utan tvifvel i hög grad tillfredsställande, såsom bevis på allmän trefnad och på en fysisk och moralisk kraft, som väl skall vara tillräcklig att slutligen rädda oss ur den kapitalförstöring, som en tid varit på modet och prisad såsom höjden