de sista årfemterna ett mindre antal lefvande barn, ett större dödfödda än under de årfemter, som närmast följde året 1775, och under rtiondet 1846—1855 i städerna ett mindre antal 1: fvande och ett större antal dödfödda in på landsbygden. Detta förhållande mellan jandsbygden och städerna, jemfördt med det, att bland de i Sverge födda barn ett jemförelsevis mindre antal dödfödda finnes, än bland de, som födas i Nor e, Danmark, Hannover, Sachgen, Ne ierländerna och Belgien, der qvinnorna troligen taga mindre del i tyngre arbeten än i Sverge, tyckes visa, att mödrarnes tyngre arbete ej i allmänhet medför våda för fostrens lif. Bland oäkta barnen voro jemförelsevis flera, än bland de äkta, dödfödda; men denna olikhet minskades mer och mer. Det absolut största antal lefvande barn, som något af åren 1749—1855 i Sverge blifvit födt, var något öfver 120,000 och föddes året 1854; det. absolu! minsta öfversteg något 51.000 och föddes året 1773. Det i förhållande till folkmängden vid åreta början största antal lefvande barn, som något af förenämnda etthundrasju år i Sverge blifvit födt, var det som föddes året 1751; det i samma förhållande minsta var det, som föddes året 1773. . Det förstnämnda af dessa år förhöll sig antalet af lefvande födda barn till folkmängden vid årets början som 1 till 25,4, det sistnämnda året deremot som 1 till 39,5. Jemföras längre tiderymder, finnes, att i medeltal årligen föddes: 1:o åren 1751—1775 ett lefvande barn för hvarje 29,09 af landets inbyggare, ehvad folkmängden tsges sådan den var vid årets början eller beräknas eliter medeltal för årfemten, 2:o åren 1816—1855 ett lefvande barn för hvarje 30,11 inbyggare vid årets början, eller för hvarje 30,87 efter årfemtens medeltal, och. 3:o åren 1851—1855 ett lefvande barn för hvarje 31.26 inbyggare vid årets början, men för hvarje 31,45 efter årfemtens medeltal. Fortsättes jemförelsen,) finnes, att i medeltal årligen föddes: 1:o åren 1776—1815 ett (lefvande eller dödfödt) barn ör hvarje 29,95 inbyggare vid årets början, en för hvarje 29,89 efter årfemtens medeltal, 2:o åren 1816—1855 ett barn för hvarje 29.84 inbyggare vid. årets början, men för hvarje 29,s5 efter årfemtens medeltal, äfvensom att, i medeltal, åren 1806—1815 årligen fiddes ett barn för hvarje 8,07, men åren 1816—1855 ett för hvarje 8,42 qvinnor i ålåern mellan 15 och 55 år. Efter den af chefen för statistiska byrån antällda jemförelse, äro i Sverge födelserna i förhållande til; folkmängden flera än i Frankrike, Bayern, Belgien och Danmark, ungefär l.ka många som i Norge och Hannozer, våcot färre än i England, Baden och Nederländerna, men långt färre än i Österrike, Preussen och Sachsen. Under århundradet 1751—1850 förhöll sig antalet af Iefvande födda gossar: till antalet af lefvande födda flickor i Sverge öfverhufvud som 1045 till 1000. Dels århundradet i tu, finnes under hvardera hälften samma förhållande. Under årfemten 1851—1855 ha visserligen mot 1000 lefvande barn af qvinkön blifvit födda 1050 af mankön, ett större antal än något årtionde mellan 1750 och 1850 haft att uppvisa. Men det enstaka undantaget är ännu ej af n gon vigt, och ti ls vidare kan det sägas, att i Sverge bland lefvande födda barn antalet af gossar jemförelsevis är mindre än i nästan alla andra europeiska länder. De oäkta utgöra i Sverge beklagligtvis en etor del af de födda barnen, och denna del är ännu alltjemt i: stigande. Aren 1851—1855 utgjorde de oäkta här 9,51 proc. af de födda, det är flera procent än i Norge 1846—1855 (8,93 proc.) och vida flera än under sednare tid i Frankrike (7,18 proc.) Belgien (7,44 proc.) och Nederländerna (4,13 proc.). Efter jemförelse mellan samtliga lefvande föddas och oäkta lefvande föddas antal var förhållandet mellan det ena antalet och detandraiSverge också ofördelaktigare än i Preussen och betydligt sämre än i England. Häremot är det en sorglig tröst, att förhållandet i Danmark 1845—1849 (11,:7 proc.), i Hannover 1853 (10,17 proe.), i Sachsen, 1 Österrike, i Baden samt i Mecklenburg-Schwerin och i Bayern var än sämre än hos oss. I Mecklenburg-Schwerin och i Bayern hade den ekonomiska lagstiftningen genom hinder mot äktenskap drifvit osedligbeten derhän, att de oäkta i Meckienburg åren 1850—1855 och i Bayern 1826—1851 utgjorde mera än 20 proc. af samtliga födda. Tänkvärdt är, att, medan förbållandet i detta bänseende är i våra städer i förfärande grad sämre än i Norges (27,44 proo. mot 10,87), de oäkta barnen deremot på Norges landsbygd utgöra flera proc. (9,17) af samtliga födda barn än på Sverges (7,49). Att oäkta i Stockholm af samtliga födda utgöra flera procent är i London, Paris, Christiania, Köpenhamn, Berlin, Dresden 0. 8. V., och att ett lika dåligt eller än sämre förhållande ej finnes på närmare håll än i Wien och Miinchen, torde vara allmänt bekant. En hastig förökning af folkmängden och ett i förhållande till denna mängd stort antal giftermål och födelser kunna icke ovilkorligt antagas såsom bevis på allmän trefnad bland ett folk. Ty folkmängden kan en tid ökas hastigare än medlen till dess ur derhåll; och en sådan förökning bevisar, likasom ett atort antal utan beräkning af möjligheten till en familjs underhåll ingångna äktenskap, lättsinne, icke trefnad. Bland födelserna utgöra de oäkta