Aftonbladet – 8 juni 1860, sida 3

tande person), att dessa rykten: varit fullkom ligt gripna ur luften och att der slet ikk er noget iveien;. Lyckligtvis hafva vi hvilket fall som helst blott en vecka qva tills allt skall blifva uppenbart och verlder skall få veta sanningen, fullständig och klar Det är en välgerning, ty denna ovisshet, fall den hade räckt längre, sttulle varit i stånc till att slita Köpenhamn i stycken och för gifta saligheten af sjelfvaste circus Renzn. Mina egna underrättelser lyda för ögonblic ket på, att trots alla skrupler — om verk ligen sådana på något håll funnits — H. M:t gemål, grefvinnan Danner, skall (hör! hör! öra les honneurs, vid festen i fråga oct tt allting allt:å numera förberedes i öfver ensstämmelse dermed. Hon skall utan tvifve: göra det förträffligt. Efter måltiden skall hon i fall man persvaderar henne, måhända sätt: sig vid pianot och öfverraska med en — svensk gng. Ty grefvinnan eger röst och hon hal 1 den sista tiden med ifver lagt sig på den: sammas utbildande. Det torde icke vara allom bekant, men det är faktiskt, att hon till. och med har bragt det ganska långt och att hon redan är en musikälskarinna som få vid något hof. Det är något pikant deri, att hennes lärarinna är händelsevis just an svensk dam, fru Fossum, född Bergnehr. Je sjunga tillsammans särdeles flitigt, de göra luetter ur stora operor; fru Fossum sjunger ofta andra partiet och låter sin elev. taga det första. Det är icke längesedan fru F. erhöll if grefvinnan ea charmant present (bland mån a andra), ett ytterst smakfullt och dyrbart sybord, i hvars lock läses i inlagdt arbete följande inskrift: Fra Norma til Adalgisan. Jag anförer deana lilla historska mekdet utan allt omsvep, på det att om tvåiusen år, då möbeln råkar i händerna på en antiqvarius, en möjlighet skall finnas att åtminstone i Aftonbladets årgångar finna klaven till denna eljest mystiska inskription. De höga småhofven lära fasthålla sin plan att. göra en extratur öfver till lägret i Skåne, oaktadt det numera befinnes, att den hige svenske embetsman, hvarom jag i mitt sednaste nämnde, och på hvar: kända utmärkta åsprit darrangement man tyckes hafva gjort någon räkning, förblifver vid regeringen i Stockholm. Tager man vägen öfver det vackra Wrams Gunnarstorp, hvars gästfrie egare också förstår att arrangera, skall man i hvilket fall som helst icke ångra sin utflygt. Ryktet om de anordningar, som på nämnda skänska herresäte göras för H. M:t kung Carls och hans gemåls mottagande, har längesedan hunnit hit öfver, och det vet att berätta sagor från tusen och en natt. Vieuxztemps har här i Köpenhamn haft en stormande framgång. Hans sista uppträdande för ett par qvällar sedan var lystert som en konungs. Icke blott att hån Helsades med det ljudligaste bifall hvarje gång han blott visade sig och innan han ännu lagt fiolen till bröstet, men efter hans sista prestation dånade Casinos stora salong af idel åskor, den ena öfver den andra, och slutligen greps orkestern af samma, nästan vilda förtjusning, så att pukor och trumpeter fölio in i en oändlig fanför. Att bafva åstadkommit detta i en tid, då eljest Kätchen Renz, denna lilla amason, som säges hafva bibragt en viss ung monark ett djupare :sår än Solferinoslaget, här håller inga och gamla i sin förtrollning, detta är stort, detta är oerhördt, det är fabulöst. I morgon skall man för et ögonblick glömma den sköna Kätchen för politiken, för grundagen. Annonstidningarnes spalter hvimla i dag af tillkännagifvanden med afseende på morgonfesten, af anvisningar, hvar dannebrogsanor kunna få hyras eller köpas, af kallelser ill särskilda kårer att mötas på bestämåt klockslag, o. s. v. Det tecknar sig till att orundlagens å:scag denna gång skall blifva firad med nästan ännu större och allmännare deltagande än de förra åren; detta af den naturliga grund, att massorna vilja gripa detta illfälle att protestera på ett oförtydbart sätt mot de obefogade och till och med skäligen lättsinniga anfall, som nyligen i pressen blifvit sjorda mot samma grundlag af byråkratien och doktrinarismen, namnligen genom partiets quasi-officiella enfant perdu, hr de Coninck. Förutom den vanliga processionen genom stadens gator af en mängd korporationer, hvilka på Christianborgs borggård ämna bringa konungen ett lefve, festerna i Tivoli och Alhambra, saluten och musiken på valla.ne m. n., är denna gång anordnad en splendid political dinner på Skydebanen för subskrienter af alla klasser. Öfver h la landet synes det för öfrigt som dagen denna gång skulle komma att af nyss apgifna orsak blifva irad med samma potentierade Begeistring; rerr de Conincks ungdomliga spärridt mot srundlagen ch speciellt vallagen har så till vida gjort godt, att den har väckt folkets kärek till sin konstitution till nytt hf, och den skall visa för hela verlden hurusom demokratien bär i landet alldeles obestridligen är den sadelfastaste ryttaren, när alla de särskilda partierna komma samman. Reaktionen, som nyligen gaf sig så manhaftigt af med att stiga på sin allra högsta häst, har råkat rida senom galet tunnband och skall sluta med att oli engagerad som — clown. Hvad vi annars roa , oss med? Oh, gulbevars! vi i detta nordiska Wien! med tusen saker. Jag väljer för roskull endast gårdagens affisehsamling. Först och främst Circus Renz, med skolnästen Troubadour och herr Petropolis-elKautschuk; derefter Tivoli med sin Cassander och sitt fyrverkeri; Sommerlyst med tyrolersällskapet Hosp, Allunberg med familjen RemAla RTR ET ER SV VR RA