Aftonbladet – 1 juni 1860, sida 3

RIKSDAGEN. Öfverläggningen på riddarhuset rörande prygels och daggstraffens afskaffande. (Forts. af grefve Adlersparres anförande.) Flera förfäktare af prygelstraffets bibehållande hafva till stöd för sin mening åberopat K. M:ts förordning if den 29 Mars 1859, såsom vårande en till sin princip lyckad öfvergång till en tidsenligare oxtrajudiciel bestraffningsrätt, der vi kunde se morgonrodnan inbryta till ett alldeles nytt straffsystem. Jag bekänner min oförmåga att i det omnämnda tillgörandet kunna upptäcka det ringaste, som berättigar mig att af den förmenta morgonrödnan till ett bättre rättstillstånd inom vår militärlagstiftning kupha hoppas en derpå följande dag af klart, mildt och välgörände sken. Det synes mig som man blott åtnöjde sig med att på den gamla surdegef bortskära en och änfrän möglad kant, för att sedermerai denha deg inknåda nytt bakverk af palliativer oc Halfmesurer. Den råhet, den grymhet, det förakt för menniskovärdet, som stämplade våra gamla krigslagar, finnas, ehuru något förmildrade, i denna förordning och skola först försvinna med den utdömda, sista prygelkäppen. Tid och ställe tillåta mig ej nu att egna denna kongl. författning en omständligt genomförd granskning, men hänvisar jag till 66 23;:24,-25; 27, 86-m; fl. Särdeles naiv är föreskriften i: 37 , att besträffningen skall lämpas efter förseelsens mer eller mindre svåra art, och alldeles oförklarligt förefaller mig att man i den 15 räknar exercis till de korrektionella straffen, hvilket ju är detsamma som att nedsätta soldatens yrke i hans egna ögon,borttaga hans lust för tjensten och tvinga honom att betrakta exercisen som en förödmjukelse, ett nödvändigt ondt? Utmärkt lyckadt, så väl för sin logiska skärpa som för en sann uppfättning af fosterlandsförsvararens herrliga kall, förefaller mig detta hr Robert Theophrom Cederschjölds yttrande utider 1840 års riksdag: Om det är en sanning, hvad man numera synös allmänt medgifva, att inga straff äro så ändamälsenliga att använda för militärståndets medlemmar, som aämbitionsstraffen, så lärer det ej kunna bestridas, att prygelstraffet bör utur krigslagarne helt och hållet borttagas; ty att detta skulle kunna räknas till ambitionsstraffon, förmodar jag ingen vilja påstå.. — Under samtal med: en gammal förtjent militär, med tapperhetsmedaljen på bröstet, om den så mycket åberopade svårigheten att ersätta prygel, svarade han: Vilja-blott-vederbörande ärligt ett slut på det barbar riska käppväldet så går hog resten af sig sjölfr. Förslagsvis uppgaf hanattiprygelstraffets ställe inom garnisoner man till en början kunde göra försök med följande trenne:straffgrader;: Den första utvisas genom ett tecken..å uniformen att soldaten -lider straff. Tiden för tecknets qvarsittande kan aftjenstgöravde mäjoren bestämmas från två till sex dagar, under hvilka knekten är nekad permission, Den andra flyttas kärlen i en sträffklass, der Han underkastas lå 2 timmars dag