Israel Hwasser.—Anders Reotzius.) 1790—1860.1796—1860. Tvenne tankar delte läkarverlden, Och i tvenne män de tagit skepnad. — För iden kämpade den ene Högt, men i en rymd, der tankens massor, Svagt bestämda genom ordens gränser, Molnlikt kretsade och i sitt dunkel Sömde sjelfva målet dit han ville. — Varmt och rikt och ädelt var hans sinne, Brann af nit för mensklighetens bästa, Flasmmade af kärlek för den ungdom, 3om bar evighetens blom i bjertat, Älskade, som den förstår att älska, I hvars hjerta utan mellantoner Het och kärlek lösa af hvarandra, Fast i sjelfva verket ett de;äro. Iakad var han derför ock tillbaka, Älskad högt och varmt, som få det varit, Älskad med den kärlek, som ej eger Någon resonnans för andras tankar, Älskad med den kärlek, som beherrskar, On man äfven känner den som -boja, Och en boja, för hvars makt man fåfängt Söker i sitt tvifvel någon motvigt: Och derför, så länge styrkan dröjde hans tankes tåga och i blicken; Och så linge som de unga dröjde ( bans närbet, ingen makt i verlden Kunde skilja dem ifrån hvaranns — Men der kom en tid, då styrkan löstes, Då hans sinne ieke mer var fruktbart, Men de gamla tankar gingo åter; Och det kom en tid, då han ej dängre Mättade besvärja dagens genius, Då de unga, mognade till frihet, Brjade att följa egen ledning, Började att höja egna röster.: Då, då sjönk han i sig sjelf tillbaka, Klagande att han förgäfves lefvat, Klagande att ljusets dag var gången, Och att mörker inbröt öfver Sverge, M7rkret, hvilket nämns materialism. Mat iden kämpade den andre, Mot iden, som ej eger fäste I det redan kända, redan sedda, Kämpande med ord ej, men i handling, Der han gick. med lustigt: mod och sinne Fråm uppå sin forsknings säkra bana, Lika ung vid sexti som vid tjugo, Aldrig hoppandes som svärmarn hoppas, Och derför ej. heller nånsim sviken, Aldrig älskande i dunkel kärlek, Och derför ej heller svärmiskt älskad, Aldrig klagande i fåvitsk frbktan, Men -ej heller mål för någons klagan; — fen en kraft, en ständigt verksam kraft, Klart instinktlikt ledd utaf den ande, Som bestämmer våra dagars riktning; En bestämd personlighet tillika, Väl begränsad och energiskt fast, Så i mycket motsats tillden andra, ) Med författarens goda minne införa vi ofvanstående minnesteckning, som äfven i särskildt tryck finnes tillgänglig i hufvudstadens boklådor.