Aftonbladet – 30 april 1860, sida 2

IP Se 0 kel VS HN RVA CIVER UV SöpEk I dag hitkomna norska tidningar meddel ji sin helbet Stortbingets adress till konur gen. Den är sammansatt af. minoriteten inom komiten förslag (det Schweigaardska) I med några smärre modifikationer, samt komite majoritetens förslag (det Sverdrupska), me utelemnande af den strof i det sistnämnda som innebar ett misstroendevotum mot norsk. statsrådsafdelningen i Stockholm. — I Samma tidningar innehålla det meddelande som blifvit gjordt Storthinget rörande hvac som passerat uti norska statsrådsmötet den 2 April. Norske statsministörns exc, Sibberns telegrar till främste ledamoten af statsrådet i Kristia nia lyder så: Stöcekholm den 22 April 1860. Vårt protokoll, i går afton afsändt med ku rir, börjas med utdrag af den svenska oci vår skrifvelse till konungen, hvarefter fortsätt ningen lyder: Häraf visar sig att svenska statsrådet icks har inskränkt sig till att, rörande sättet, hvari ändringar i norska grundlagens 14 lagliger kunna ske, för egen del yttra en mening motsatt den, som vi i vårt underdånigaste an förande till protokollet i norska statsrådet der 24 förra månaden ha uttalat, och enligt vå uppfattning fått nådigst bifallen genom de sedermera, jemväl i norskt statsråd den 4 d:: passerade och K. M:ts der lemnade nådi beslut i ärendet; utan att det svenska statsrå det ytterligare i sin ofvan anförda underdånigste hemställan till K. M:ttyckes hafva gifvit sjelf. va detta beslut en sådan tydning, att det, långt ifrån att innehålla bifall til den af oss yttrade mening, snarare skulle kunna begagnas i motsatt syftning till att bekräfta de svenska statsrådets nu framställda åsigt. Det är emot denna tydning vi, så snart den kommit officielt till vår kunskap, ansett oss pligtige att inför Eders Majestät i underdånighet nedlägga vår bestämda protest. Ty ehuru öfvertygade vi än må vara om att Eders M:t, af de öfverläggningar, högstdensamme i denna sak har haft med oss, och hvaraf resultatet blifvit E. M:ts nådigste tillkännagifvande 1 norska statsrådet den 4 dennes, sjelf bäst vet att uppskatta det obefogade i de förutsättningar, som det svenska statsrådet synes ha lagt till grund för sin uppfattning deraf, så kunde dock denna uppfattning — just derigenom att den blifvit framställd inför E. M:t sjelf och ställd i sammanhang med högstdensammes eget nådigste meddelande till protokollet i det svenska statsrådet, komma att tilläggas en otillbörlig och för vårt fäderneslands heligaste intressen skadlig vigt, derest vi icke genast motsade den så eftertryckligt, som i vår makt står. För egen del ha vi hittills haft all anledning att vara fullkomligt förvissade om att, hvilka bevekelsegrunder, som än kunna ha förmått E. M:t till att icke för närvarande i nåder sanktionera den af Storthinget beslutade ändringen i 12, 14 m. fl. SS af grundlagen, har E. M:t dock ingalunda hyst och således ej heller till svenska statsrådet kunnat vilja uttala något slags erkännande af Sverges ständers eller det svenska statsrådets rätt att deltaga i behandlingen af detta ärende, hvilket nu, liksom 1854, har, utan afseende på om det gällde bifall eller vägran, blifvit befordradt till slutligt afgörande enligt de af grundlagen för uteslutande norska saker bestämda former. Då vi icke heller vilja frångå denna öfvertygelse, med mindre än att E. M:t sjelf kunde komma att gifva oss tillkänna, att vår derpå utgående, enstämmiga uppfattning af E. M:ts föregående yttranden är oriktig — i hvilket fall intet annat val skulle återstå oss, än att i underdåvighet nedlägga i Es M:ts händer de förtroendeposter, vi såsom högstdensammes rådgifvare hafva beklädt — få vi underdånigast anhålla, att E. M:t nådigst måtte befalla, att en afskrift af det ifrågavarande svenska statsrdsprotokollet måtte genom den norska regeringen tillställas Storthinget, tillika med afskrift af d-tta protokoll. I anledning hära? behagade H. M:t nådigst resolvera: Afskrift af det i svenska statsrådet den 7 lennes förda protokoll, angående uppskof med behandlingen af svenska ständernas skrifvelse om åtgärder för revision af föreningsstadgarne mellan Sverge och Norge m. m., skall, tillika med afskrift af förevarande protokoll, af norska regeringen tillställas det nu församlade Storthinget i sammanhang med det nådigste meddelandet af den 4:de dennes rörande fråsan om :sanktion å Storthingets beslut om indring i 12, 14 m. fl. S5 af grundlagen. Den i statsministerns telegram nämnda skrifvelsen från statsrådsafdelningen. E. M. har haft nåden att till följd af vår muntliga underd, begäran, att erhålla del af nnebållet af det till det svenska statsrådsprotokollet den 7 dennes afgifna kongl..dikamen, angående frågan om revision af de mionella förhållandena m. m., låta oss går afton få fullständig kännedom om detta orotokoll för att efter vårt eget skön i större ller mindre omfång kunna meddela dess inehåll åt den norska regeringen i Kristiania å sådant sätt, att det väl underbanden må lifva bekant, synnerligen för Storthingsmän, nen icke tryckas eller officiellt begagnas. Då vi sålunda nu fått kännedom om hvad om i nämnde statsråd passerat, hafva vifunit detta, och isynnerhet det, i sammanhang red föregående nådiga diktamen, af svenska atsrådet sutligen till protokollet gjorda anörandet vara af den mest ingripande betyelse med afseende på det åt det norska torthisget gifna och der nu under bebandng vararde nådiga meddelandet angående fgörandet af ståthållaresaken i norskt statsid den 4 dennes. Vi hafva derföre ansett oss ovilkorligt pligMÅ aa RK RE EE RR Pr