Med anledning af de motsägelser som fin as mellan telegrafunderrättelserna från Chri tiania om hvad som , blifvit Storthinget med teladt samt ett meddelande i Posttidningei ör i förgår, rörande det som passerat i nor ska statsrådet i lördags, har helt plötsligen e! nda af moderation k mmit öfver Dagligt Al chanda, som härom yttrar sig på. följande ätt: Då tänkesätten i detta afseende beklegli gen ära olika i de förenade rikena och frå gan antagt en så allvarsam karakter, att det rike, hvars åsigt af konungen blefve un !lerkänd, rådgifvarepersonalen måste afgå, utar satt kunna af någon annan ersättas, skulle ei al H. M:t gifven, af omständigheterna numer: ingalunda påkallad förklaring, utan alit gagn sendast framkalla en oreda och oro, som de -bör vara hvarje god medborgare angeläge vatt söka förekomma. Deremot hoppas vi, att genom en med ömsesidig välvilja och utar öfverdrifna anspråk företagen revision ai unionsfördragen, sådana ändringar i desst skola åstadkommas, att all tvetydighet ellej anledning till split må varda för framtider undanröjd. Hvilken skada, att icke denna tankegång ör några månader sedan kunde ligga öppen ör Dagligt Allehanda och andra, som blind giterade i den norska frågan! Vi visade då let oförnuftiga i att genom vädjande till I: telserna vilja drifva saken derhän, att hvarje erklig lösning blefve en omöjlighet, och ut det enda hufvudresultat, som uppnåddes. tlefve ett undanskjutande af den vigtiga revisionsfrågan, den fråga hvilken alla från början varit ense om att betrakta som hufvudsak. Man hade då på det hållet inga betänklighe. ter emot att vilja drifva både ständerna och H. M-: konungen till en ingalunda påkallad förklaring och hyste ingen ängslan för at utan allt gagn framkalla en sådan oreda och oro, som det bör vara hvarje szod med