Aftonbladet – 26 april 1860, sida 2

Article Image
anslutningspolitiken. Thouvenel har ännu ej svarat härpå. — Fitzgerald frågade härefter, om Frankrike samtyckt till konferensen med det dermed förenade vilkoret, att det ej får militäriskt besätta de neutraliserade distriktera förr, än konferensen afgjort saken; men ärpå afgåfvo ministrarne intet svar. Lora John Russell bar meddelat underhuset, att Spanien till följd af Englands föreställningar lofvat modifera sina sjöfartslagar, för att derigenom gifva någon ersättning för de fördelar, som komma Spanien till godo g nom det engelsk-franska handelsföråraget. Enligt underrättelser från Afrikas vestra kust har engelska örlogsfartyget Spitfire åter tagit :t slafskepp. Äfven ett annat fartyg, som förde 33 slafvar om bord, nemligen 18 män, 11 qvinnor, 2 gossar och-två småbarn, har blifvit taget på höjden af Tagrin Point. Slafvarna fördes till Freetown och försattes gepast i frihet. TYSKLAND. . Preussen. Den 20 dennes lades i Wittenberg grunden till ett monument öfver Philip Melanchton, med stor högtidlighet. Weichselfloden skrider framåt i sitt förstö:Isearbete med byn Bohnsack vid Danzig. jest afhöras icke de olyckor genom öfversvämming, som väntades der cch hvar; men et höga vattnet i floderna hindrar den inre sjöfarten och spanmålstillförseln från de östra provinserna. Frankfurt. Förbundsdagens militärkomite Lar i afgifvet utlåtande, i anledning af motoner om väsentliga ändringar i förbundets militärorganisation, förklarat sig icke anse så:ana nödiga. Gotha. Nationalföreningen har anlagt ett get boktryckeri, hvarifrån skall utgifvas en eckoskrift för att befrämja Tysklands enhet. SCHWEIZ. Rysslands utrikesminister, furst Gortschakoff, bar uti en depesch till förbundsrådet förklaat: att det kejserliga kabinettet lefver i den förhoppning, att förbundsrådet icke måtte tvifla på, att ryska regeringen skall låta vara sig angeläget att schweiziska neutraliteten och det schweiziska området på ett kraftigt sätt beskyddas. ITALIEN. Konung Victor Emanuel har uti Toscana blifvit mottagen med stor entusiasm. Såsom det berättas, skall parlamentsledamöternas samanvaro med konungen och grefve Cavour inder ett par veckor hafva bidragit mycket : 11 att framkalla ett innerligt godt förstånd mellan det nya parlamentets yngre medlemmar. Cavour skall emotse debatterna röran.1e Nizza och Savoyen med lugn. Regeringen har, i fråga om gränslinien, fått det svar rån franska regeringen, att den vill afstå från Roya-dalen, hvilken med undantag af Meniwone skall förblifva italiensk. Denna dal bildade grefskapet Rende, af hvilket Victor Emanuel ännu bär titeln grefve af Rende. Den 19 dennes öfverlemnade en romersk deputation uti Florenz till konung Victor Emanuel den hedersvärja, hvartill medel erhällits genom i Rom verkställd subskription. Franska regeringen har uti en diplomatisk skriftvexling med sardinska kabinettet förklarat, att fastän Piemont, i strid med Frankrikes råd, införlifvat Toscana med sina provinser, så qvarstode dock de undanträngda farstarnes rätt till skadeersättning. Först sedan denna affär blifvit reglerad mellan sardinska regeringen och de fordna egarne till de annexerade provinserna, kunde franska kabinettet anse den förpligtelse uppfylld, som detsamma ingått uti fördraget i Zirich. Från Nizza berättas, att omröstningen rörande föreningen med Frankrike börjats den 13 dennes. Befolkningen anfördes till.valurnorna af församlingarnes själasörjare. Utsången af omröstningen uti 70 kommuner var bekant, och bland alla, som i dessa deltagit uti omröstningen, hade blott 60 röstat emot föreningen med Frankrike. Ordningen hade ej blifvit störd. Politiska föreningen La Nazione? hade beslutat att bilda en komit under Garibaldis ordförandeskap, för att anskaffa understöd af alla slag åt Sicilien. I Underrättelserhia rörande upproret på Sicilien äro ofullständiga och hvarandra motsägande. Uti en korrespondens från Neapel af den 14 dehties fill Indgpendance belge heter det: Upproret på Sicilien är allvarsamt. Insurgenterna, som minst uppgå till 5000 välbeväpnade, erhålla dagligen förstärkningar. Nästan i hela kustlandet svajar den trefärgade italienska fanan. Öfverallt skallar ropet:Lefve Victor Emannel! Trupperna äro modfällda, men plundra, mörda, hörja och bränna öfverallt hvar de visa sig. Till och med franska köpmäns magasiner hafva ej blifvit skonade. Uti en skrifvelse från Neapel till Le Nord af samma datum heter det deremot: Upproret på andra sidan sundet hade blott en efemir kerakter och har endast varat 6 dagar. Insurgenterna hafva väl försvarat sig tappert både i och utom Palermo, nen då de ej blifvit understödda af befolkningen i staden, ej hade några skickliga anförare, icke voro organiserade samt ej funnode vapenförråder, på hvilka de hade räknat, så kunde de icke länge hålla stånd mut den 14,000 man starka besättningen. De blefvo dels tillbakaslagna, dels kringrända och nedhuggna. Endast några bundra man utkämpa ännu förtvifians strid uti passen. Polisen häktade alla, som på ringaste sätt råkade ut för dess misstankar. Bland arresterade, som äro mest komprometterade, befinna sig många unga adelsmän, såsom grefve Rudini, hr de Giardinelli, brorson till kabinettspresidenten uti Neapel, baron Riso, San Giovanni, furst Montelione, Piquatelli och furst Nisbemi, son till en kongl. kammarherre. Regeringen bemödade sig att i sina organer framställa resningen såsom helt och hållet besegrad; men det oaktadt sändes bety

26 april 1860, sida 2

Thumbnail