Aftonbladet – 25 april 1860, sida 3

seende nyligen randats, då en aktad repre sentant hos nu församlade ständer väckt mo tion om anslag till en ny bostad för detsam ma. Och intet kan i sanning vara behöfli gare! Mången, som ser det nuvarande stor gymnasiihuset höja sig öfver de kringliggand kojorna i den lilla staden, skall tvifla på san ningen bäraf, och dock måste man, vid när mare kännedom om förhållandena, medgifv: att här, om någonsin, skenet bedraäger. Di den gamla lärdomsskolan öfvergaf sin förr lokal — hvars like i vantrefnad torde vari svår att uppleta — och sammanslogs mec gymnasium, blef äfven här utrymihet så knappt att fem, säger 5, (nu fyra) klasser måste för enas till samläsning i ett enda rum. Denne sal saknade då eldstad och ins. påminner sig väl från sin egen ungdomstid huru dåvarande lärare måste derstädes uppträda i vargskinns. pelsar, under det ungdomen i sina grå, trasigt kappor — den tidens djekneuniform) — så godt sig göra lät, fick trotsa vintermånaderna: ofta till 20 grader stegrade köld. Eldstäde; finnas visserligen nu; men förmå föga mot verka. kölden, utan öka fastmer fuktigheten det jemförelsevis låga, utan tambur varand: rummet. Pelsar och bottforer få äfven ni ersätta hvad som brister i rumvärme, och ungdomens helsa sättes betänkligen på spel Endast två klassrum äro tillräckligt rymliga ehuru vantrefliga genom sitt läge mot norden De öfriga båda, belägna i jordvåningen, är: så utomordentligt knappa till sina dimensio: ner, att det ena endast innehåller 20 qvadrat alnar, under det höjden uppgår till 3, alnar. Lägger man nu till grund för betraktelser den beräkning af luftårgång för hvarje ind: vid, som rektor Siljeström framställt i si Inledning till Skolarkitektur, (pag.-52) si kommer man till det märkliga resultat, at den kubikrymd luft: nämnda rum innehåller jemt blir lagom för en gosse, under en timmas tid, och att med det antal barn, som m jemte denna ha anspråk på ren luft, beräkningen går ihop, om: man reducerar-hr Siljeströms kubikfot till 60:dedelar deraf! Ette samma beräkningsgrund skulle i det nyss omtalade större lärorummet endast 19-ynglinga böra inrymmas, då det nu understundom få, upptaga ända till 80 å 100. Men der finnes ju en tredje. våning i samma hus? Ja, visserligen — men så upptagen af der ända till största trängsel hopade, dyrbara samlingar af alla slag, att långtifrån at något utrymme för skolungdomen der skulle kunna beredas, mån för herbergerande af er del af läroverkets naturhistoriska samlingar äfven måst anlita en fuktig vrå i jordvåninen. Om nu äfven mellersta våningen a! detta hus upplätes till ökadt utrymme för det alltmer växande biblioteket och de värderika samlingarne, och åt läroverket bereddes ev med dess behof och tidens fordringar mera öfverensstämmande lokal, så skulle icke, såsom nu, båda institutionerna behöfva trängas och ; störande inverka -på : hvarandras utveckling. Ins. byser intet tvifvel, att, om dessa förhållanden komma till rikets ständers kännedom, frågan skulle komma att afgöras i samma frikostiga anda, hvarmed rikets ständer å senare tider alltid behandlat ämnen, son rört läroverkens och det uppväxande slägtets väl. Måtte denna anda få fortfara och måtte en annars lofvärd sparsambet aldrig hindrande få ingripa i vårt försvarsoch uppjostringsvåsende; ty af en rätt omvårdnad on dessa två beror vårt fosterlands framtida öde. Th. 5.