Aftonbladet – 18 april 1860, sida 2

Don s. k. universitetsidn vederlagd. De, som följt den tid efter annan i tidningar och andra skrifter återupplågande debatten om Upsala universitets eller vissa fakulteters förflyttning till hufvudstaden, erinra sig säkerligen mycket väl en så kallad ?Upiversitetsid?, som hos motståndarne till denna flyttning spelar en betydande rol. Redan på 1830-talet, då professor Hvasser med en så varm ifver polemiserade mot Carolinska institutet, var det hufvudsakligen med denna fras man trodde sig kunna vederlägga alla föreställningar om nyttan af att på ett ställe förena den teoretiska och praktiska undervisningen i läkarekonsten; och icke längeseCan har en från samma universitet i den medicinska komiten insatt ledamot pligtskyldigast, i hr Hvassers fotspår, ordat vidt och bredt om omöjligheten att förlägga en fakultet till Stockholm, då universitetet, ?för att motsvara sitt ramn, måste omfatta vetenskapernas totalitet samt inom sig lemna skydd och utveckling åt alla rent vetenskapliga forskningsarter?. Efter lösbrytandet af en vetenskapsgrupp, sådan som medicinen med dess hjelpvetenskaper, är? — menar vidåre samme ledamot — universitet icke längre universitet, ty detta grundar sig på iden om vetenskapernas enhet och -gemensamhet: universitas. lilterarum.? Emot dessa med så mycken säkerhet i tonen framförda påståenden, hvilka utgöra sjelfva kärnan uti prof. Mestertons ordrika reservation emot den nämnda komitens betänkande, skulle endast behöft anmärkas det enkla faktum, att åtskilliga stater i Europa, och deribland just de som gå i spetsen för vår civilisation, nemligen England, Frankrike, Belgien och Tyskland, tillåtit sig anlägga universiteter med blott tre eller två fakulteter, samt att dessa högskolor, i trots af alla upsaliensiska interdikter, både bibehålla benämningen af universitet och i allmänhet långt mera häfda dess anseende än svårt närbelägna, fyrdelade universitet. Men det har emellertid sitt stora intresse att se sjelfva den id, på hvilken man så tappert ridit upp emot alla. yrkanden om de: praktiska fakulteternas flyttning, vetenskapligt analyserad och en ovederlägglig bevisning lemnad att den betydelse man deruti velat inlägga icke tillhör densamma; och för detta bidrag till en stor frågas lösning stannar man derföre i förbindelse hos författaren (dr J. V. Broberg) af en i dessa dagar utkommen skrift Om wuniversitetsidens betydelse. I denna lilla sakrika skrift, som öfverallt stödjer sig på historiska källor och utmärkta författares arbeten, visas att ordet ?universitet?, långt ifrån att ursprungligen och egentligen betyda en förening af alla vetenskaper eller en vetenskapernas totalitet?, först då började begagnas för lärda samfund, när, under inflytelsen af den associationsanda, som frambragt de, lombardiska städerna, Frankrikes kommuner och de särskilda yrkeskorporationerna, gillena, äfven de lärda, för att skilja sig å ena sidan från kyrkan och å den andra, från folket och den populära bildningen, ingingo föreningar, gåfvo sig egnaPstatuter och förskaffade sig. vissa privilegier, kort sagdt, bildade korporationer, hvilka då också erhöllo det för detta begrepp, enligt romerska rätten, prukligat namnet universitas. Det fanns redan då andra korporationer med detta namn t. ex,